The Bad Batch 2016

Ett examensarbete från ABF's kvällskurs "Min första film". Ungefär så bra är filmen. Kanske är fotot det enda som kan uppfattas som professionellt. Handlingen är däremot så erbarmligt dålig att det blir rent pinsamt. Kanske hade filmen funkat på 80-talet när det mesta var ganska omoget, men knappast i slutet av 10-talet. Det är svårt att förklara vad filmen handlar om, utöver ständiga ökenvandringar, irrationellt beteende, postapokalyptiska wasteland-samhällen och malplacerad rekvisita. Ingen som helst förklaring erbjuds varför de två bisarra samhällena ser ut och fungerar som de gör. Ena gänget består av kanibaliserande knivbeväpnade bodybuilders, de andra av knarkande flumtomtar med automatvapen (!) Mitt i allt finns en kidnappande sektledare omgiven av beväpnade kvinnor, lyxliv och en slogan "The Dream" som aldrig får någon närmare presentation. Genant för Jim Carrey, Kenau Reeves och andra relativt kända skådisar att ha denna pinsamhet i sina CV'n. Jag brukar annars gilla smala udda filmer men här har någon tagit sig vatten över huvudet. Några få guldkorn är Carrey som uteliggare och Giovanni Ribisi som psykfall. En svag 1 av 5 blir betyget.

Frustrationen har varit stor över att inte Jim Carreys senaste film efter "Dumb and Dumber Too" har fått någon svensk distributör. Det blev ingen biopremiär och dvd-släppet har inte fått något datum. I min desperation beställde jag därför en amerikansk utgåva av filmen på dvd. Filmen är nu levererad och därmed har jag sett den. Nu ska jag med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen. I filmen "The Bad Batch" får vi följa Arlen (Suki Waterhouse) efter att hon blivit lämnad i ett ödelagt Texas där all civilisation är i princip borta. Då hon försöker att ta sig fram genom detta outhärdliga landskap så blir hon tillfångatagen av ett gäng kannibaler som är styrda av den mystiske Miami Man (Jason Momoa). Då Arlen är på gränsen till att dö tar hon sig till sektledaren The Dream (Keanu Reeves) som försöker att vägleda henne. I sitt försök att sedan få ordning på sitt liv så upptäcker Arlen att det där med att vara god eller ond beror mest på vem man har i sitt sällskap. Jim Carrey har ingen stor roll i denna film. Hans speltid kanske kan vara 10 minuter sammanlagt. Och dessa minuter är från hans sida dialogfria. Men eftersom "The Bad Batch" för mig är en Jim Carrey film så kommer mycket av fokuset i denna recension att ligga på hans skådespelarprestation. Och den heter verkligen duga. I de scener han är med i så lyckas han med små medel att stjäla hela showen. Hans karaktär är stum och har därmed som sagt ingen dialog. Men med ett väldigt talande kroppsspråk och ett uttrycksfullt ansikte så lyckas Jim Carrey uttrycka mer känslor än vad någon av de andra skådespelarna i filmen gör. Inget överspel eller någon komikerrutin som slår igång automatiskt. Det blir istället Jim Carreys mer mörka och dramatiska jag som vi är vana vid att se i filmer som exempelvis "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" eller "The Truman Show som vi får ta del av. Att med så små medel kunna skapa en färgstark och minnesvärd karaktär visar bara ytterligare prov på vilken begåvad skådespelare han är. Det enda jag har lite att klaga på är att man inte får några direkta förklaringar kring varför hans karaktär blivit som han blivit. Man får intrycket av att han är en gammal man som har råkat ut för saker som har gjort att han har förlorat talförmågan. Men förklaringen till detta uteblir som sagt. Karaktären fungerar som en slags iakttagare av den hemska postapokalyptiska omgivning han lever i. Han vandrar omkring med en kundvagn fylld med skräp medan han iakttar och ibland ingriper som en slags barmhärtig samarit då filmens huvudkaraktärer är i fara. Ingen stor roll men ack så betydelsefull för filmberättandet. Filmen över lag är intressant eftersom den är något så konstigt som en romantisk film med inslag av kannibalism. Ibland dyker det även upp ganska morbid humor. Samtidigt som man får följa ett starkt kvinnoporträtt ifrån Suki Waterhouse som gör huvudrollen. Hennes relation med kanniballedaren som spelas av Jason Momoa är den grundhistoria som man får följa och det är lite spännande att se hur den ska sluta. Keanu Reeves karaktär känns mest som ett halvtråkigt mellanspel för att ta filmens handling vidare. Sammanfattningsvis så levererar filmen "The Bad Batch" en intressant resa in en kanske inte alls så avlägsen framtid. Men jag hade önskat mig lite förklaringar kring vad som har orsakat detta postapokalyptiska ödeland. Men som sagt så är Jim Carrey väldigt bra och sevärd i sin lilla roll och filmen är så konstig att man gillar den. Jag kan rekommendera filmen "The Bad Batch" för de som inte är överkänsliga emot våld och stympade kroppsdelar. Sådan är det rätt gott om denna film. Men fokuset är de intressanta karaktärerna och den otippade mixen av genres är spännande. På grund av detta och Jim Carreys underbara prestation så får filmen en stark trea av fem möjliga i betyg av mig.