Den osynliga flickan 2017

Animationen i filmen är intensiv och vacker med sina starka färgval och landskap som får färg av röda solnedgångar och blått månsken. Mitt bland det vackra landskapet ses frukten av krig: övergivna stridsvagnar och minor.

 

Och det är den känslan som jag tror regissören Nora Twomey ville skapa. Historien som med sina fina animationer får en stark kontrast till den mörka handlingen i filmen. Det får en att inse att ”Den osynliga flickan” har valt att ha ett lite vuxnare koncept till film och jag tycker det blir ett snyggt potpurri. Även fast filmen är riktat mot barn så är det en film alla åldrar kan se och bli inspirerade av.

 

Filmen handlar om Parvana, som röstas av unga röstskådespelaren Saara Chaudry. Vi får följa med Parvana i nutida Afghanistan i Kabul. Staden som är styrd av talibaner har strikta lagar för hur kvinnor får klä sig, uppföra sig och befinna sig. När hennes far blir tagen av talibanerna för att han tog med henne till stadens marknad, bestämmer sig hon för att försöka frita honom.

 

I ett försök att rädda sin far går hon och sin mamma mot talibanernas fängelse. En taliban får syn på dem och han slår Parvanas mamma och hotar dem till döds om han får syn på dem igen.

 

Allt verkar förlorat för Parvana och hennes far tills hon av en slump träffar på sin gamla skolkamrat Shauzia. Shauzia klär ut sig till pojke för att kunna smälta in i samhället och hon arbetar för sin far i ett café. Det får Parvana idén att göra detsamma och det är med en känsla av triumf som hon går till marknaden själv för första gången för att köpa ris. Det är med denna frihet som Parvana går ut i samhället med sin vän Shauzia för att söka arbete så att hon kan rädda sin far.

 

Invävd i denna mörka berättelse får vi även en sidoberättelse som handlar om en fantasifull saga. Denna saga ger lättsamma pauser när filmen blir allt för intensiv och det är något som nog många kommer uppskatta. Parvana berättar sagan till sin bror för att distrahera honom ifrån familjens oroligheter och det är en mystisk historia om en modig pojke som står upp till den så kallade elefant-kungen.

 

Vad jag tycker budskapet med filmen är att många barn behöver växa upp snabbt när de lever i svåra förhållanden. Hela filmen har en underton av sorgsamhet för Parvanas situation och det får en att känna stor sympati för hennes karaktär. Men även fast filmen har en känsla av sorgsenhet och tragedi så firar den också kvinnlig styrka och ett barns klurighet. Om det är något som är säkert så är det att Parvanas safir-blåa ögon är något som få kommer glömma.