The Brothers Bloom 2008

Bröderna Bloom bluffar sig sorglöst igenom livet. Ändå sedan barnsben har storebror Stephen ( Mark Ruffalo) spelat högt för att få världens lättrogna att skiljas från sina pengar. Lillebror Bloom ( Adrien Brody) observerar och spelar huvudrollen i Stephens minutiöst iscensatta kupper men vill lämna skurskstrecken och hitta något äkta.

Stephen övertalar dock brodern till en sista stöt - att sol-och-våra den stenrika och isolerade arvtagerskan Penelope Stamp ( Rachel Weisz). Planen är att Bloom ska fejka en cykelolycka rakt framför den lätt förvirrade Penelopes sportbil, och förföra henne till att släppa på slantarna. När Bloom faller som en fura för Penelopes aparta charm strulas saker dock till rejält.

Rör ihop rätt avvägda delar lättsam komik, action och drama så får du en monsterhit. Indiedoftande "The Brothers Bloom" seglar måhända inte i "Pirates of the Caribbeans" kölvatten. Likväl är filmen en vuxensaga för hipsters med prydliga interiörer som drömmer om vackra parasoller, flotta herrgårdar och svårmodiga huvudpersoner som stirrar ut i intet.

Det känns lite som om några tidigare förbisedda karaktärer rymt från "Lemony Snickets" ska ut och leka "Oceans Eleven". Humorn är skruvad och någonstans i bakgrunden anas Wes Anderson som möjlig inspirationskälla. Här finns det mesta, snygga svidar, en tufft tystlåten japanska som spränger saker och den oefterlikneliga Rachel Weisz. Det är harmlöst och snyggt förpackat men Weisz tillför det en extra, värmande dimension med förmågan att fånga essensen av sin karaktär - ensam och rörande i sin jakt på sammanhang.

Scenen där Penelope visar upp sin armada av hobbies (som inkluderar motorsågsjonglering) är lika fånig som underbar Efter att ha fått Oscarerkännande för sitt kvalitetsspel i "The Constant Gardener" är det lätt att glömma bort att Weisz även levererar som komedienne, något hon har gett prov på i "Mumien" och ett antal andra mindre minnesvärda filmer. Här är hon ljuvligt excentrisk och filmens stora behållning. Brody behärskar sitt drömska stirrande till perfektion, i en roll som känns aningen klichéartad. Ruffalo får lite mer material att jobba med. Hans kontrollberoende Stephen har lillebror Bloom som musa, en igenkännbar och trygg klippdocka att iklä ständigt nya roller. Ett stråk av allvar anas när Stephens lurendrejerier blottas som ett snillrikt sätt att förlänga barndomens band - trollbinda lillbrodern med berättelser som skyddar från en otrygg omvärld. Men det är inget spår som man behöver bekymra sig om alltför mycket.

"The Brothers Bloom" är en snyggt förpackad matinéunderhållning uppdaterad till 2000-talets behov av tempo och osannolika intrigvändningar. Ibland önskar man att filmen tog det lite lugnare och vågade stanna upp i ögonblicket. Resan blir underhållande men knappast lika omtumlande som Blooms galna cykelfärd nerför bergkullarna.