The Company Men 2011

Jag gillar John Wells. Han satte sitt märke på "Cityakuten", som jag uppskattade och följde längre än många andra, och utvecklade underskattade "Southland". Båda är välproducerade TV-serier som förtjänar hyllning men ändå saknar det där lilla extra. Den där farliga kanten. Vassa eggen, om man så vill.

Jag gillar Ben Affleck. Inte bara som manusförfattare och regissör, då han trots allt är som bäst, utan även som skådespelare, och jag inser att jag kan vara i minoritet här. Men han är, och har alltid varit, en bra aktör som i takt med bättre och intressantare roller ("Hollywoodland" och sin egen "The Town") också blir bättre och intressantare i sin yrkesutövning. På så sätt känns "The Company Men" som en passande kombination av herrarna Affleck och Wells utmärkande sidor.

I "The Company Men" gör Ben Affleck absolut en av sina bättre rollprestationer, som den välbetalda kontorsarbetande Bobby Walker, mannen med fina framtidsutsikter inom företaget tills den dag företaget i en tid av ekonomisk kris måste göra sig av med ett gäng anställda. Inklusive Bobby. Långsamt förlorar han allt han har arbetat med och måste hitta, förutom nytt jobb, sin väg tillbaka.

Han är inte ensam i skildringen. Även om jag tycker Afflecks karaktär ligger i fokus, eller är stommen, följer filmen också två andra män från samma företag, två med mer erfarenhet och makt, spelade av Chris Cooper och Tommy Lee Jones. Cooper är alltid bra och gör inget undantag här, medans Jones, som jag emellanåt kan ha lite svårt för, gör en av sina bättre insatser på väldigt länge.

Och det ska sägas, att det här är en skådespeleriets film. Med Rosemarie DeWitt (från TV:s "Mad Men" och "United States of Tara", och hyllade dramat "Rachel Getting Married") som Bobby Walkers fru och Kevin Costner i en liten men utmärkt roll som hennes bror.

Jag skulle kunna fortsätta med flera mindre roller men ska försöka hålla mig.

Att jag lägger så mycket fokus på skådespeleriet, betyder inte att resten av rullen är usel. Tvärtom. Det är en aktuell historia med relevans, både sett till helheten och de enskilda karaktärerna, till deras relationer. Det är dock gjort utan det där lilla extra, den där vassa eggen. Vad som saknas hos John Wells är ett risktagande. Det är stabilt och välgjort, ja, men också hyfsat förutsägbart. Det blir aldrig tråkigt men ej heller någonsin särskilt spännande. Det blir lagom.

Jag gillar "The Company Men". Det är en bra film. Bara inte tillräckligt bra.