The Machinist 2004

Brad Andersons ”The Machinist” har varit omtalad en del för huvudrollsinnehavaren Christian Bales uppoffring. Han gick under en längre tid innan inspelningen på diet och vägde i slutändan 58 kilo istället för sina 86. Det syns på duken. Han ser mest ut som ett benrangel med fastlimmad hud och blåtiror i ansiktet. Bale spelar hursomhelst maskinisten Trevor Reznik. Reznik sköter sitt arbete utan att krångla, han klagar inte på någon, kommer aldrig försent, är aldrig sjuk. Han besöker ständigt den prostituerade Stevie (Jennifer Jason Leigh) för både sex som avkopplande samtal. Reznik tycks inte ha ett enda problem. Tills för ett år sedan, då han slutade sova helt och hållet.

Han kan inte somna och han går bara ner och ner i vikt. Efter en olycka på maskineriet som kostar en kollegas arm börjar allt mer märkliga saker hända. Kollegorna ser snett på honom, människor som tydligen inte existerar börjar kontakta honom, hot i form av kylskåpslappar uppsöker Reznik allt oftare. Försöker hans kollegor inte bara få honom att byta arbetsplats utan planerar de något mycket värre?

Det är svårt att skriva om ”The Machinist”, det händer nämligen inte så mycket. Trevor pratar mest med sin prostituerade vän eller servitören på ett nattöppet café, tar en öl med människor som enligt andra inte finns, och arbetar på maskineriet. Mitt i allt finner jag det hela smått obehagligt. Jag tror alla har haft en sådan där mardröm då inte så mycket märkligt händer men man är hela tiden jävligt rädd, och man vet inte varför. Ungefär så känns ”The Machinist”. Jag skulle inte våga påstå att jag satt och darrade, för det gjorde jag verkligen inte. Men visst var det obehagligt, en stämning som inte går att beskriva. En stämning som regissören Brad Anderson har lyckats med väldigt bra.

Det som drar ned betyget en aning från att bli en fyra är innehållet. Då inte så mycket händer i en film kan det lätt bli en aning segt. ”The Machinist” håller sig ofta borta från detta, men jag kan inte låta bli att vrida mig lite då och då. Men på det hela taget är ”The Machinist” en välberättad historia med otroligt bra skådespelarinsatser från Christian Bale, Jennifer Jason Leigh och Michael Ironside. Brad Andersons regi ska inte heller undanhållas. Väldigt bra.

Så här i slutändan kommer jag säga emot mig själv. Jag tycker "The Machinist" bör ses på bio för den visuella åkturen. Den är väldigt snygg, och jag tror mycket av detta kan gå förlorat hemma i soffan. Men samtidigt vet jag inte om jag skulle vara beredd att pröjsa 90 spänn för det? Det är upp till var och en och bestämma.