The Possession 2012

En ung, söt flicka köper på loppmarknad en trälåda. Hon öppnar den och börjar bete sig väldigt märkligt. Man har valt att ha en skilsmässobakgrund och egentligen tycker jag den passar där väldigt bra, men här görs inget mer med den. Mamma har en ny man och pappa köper ett nytt hus. De tjafsar och barnen mår dåligt, fast när en av dem börjar må riktigt illa, som i ändrar-utseende-slutar-prata-börjar-äta-rått-kött-illa, så fortsätter fortfarande och absurt nog tjafset.

Historien berättas visserligen enligt mallen och mycket pedagogiskt till en början, men någonstans därefter slarvar man och regissören lyckas aldrig bygga upp den där stämningen som är så viktig i denna genre. Tempot är överhuvudtaget rätt segt och det är ett bra tag man som åskådare bara sitter och väntar på att något ska hända. Och när det väl händer verkar plötsligt ingen av karaktärerna riktigt reagera.

Själv hoppar jag till då och då, fast det är av enkla ljudeffekter mer än något annat och då jag inte köper hur personerna i filmen handlar, får jag heller aldrig någon känsla för dem. Pappan verkar väl schysst och spelas bra av Jeffrey Dean Morgan, men inte ens hans karaktär väcker någon vidare sympati. Kyra Sedgewick, som jag annars bruka gilla, är mamman men hon får inte alls till det utan känns mest som den tjuriga exfrun hon spelar. Parets döttrar är helt ok fastän inte särskilt minnesvärda, inte ens den besatta alltså, hur hon än efter ett tag svär, skriker och vrider sig och i slutändan bryr jag mig helt enkelt inte om någon.

Att "The Exorcist" har inspirerat denna, liksom de flesta andra liknande rysare är inte svårt att räkna ut, men desto svårare är det att förstå varför det oftast blir så fel. Ämnet är ju egentligen väldigt tacksamt att tackla och vi är många som kryper och gömmer oss av bara tanken på det. Kanske är det så enkelt att det nämnda filmiska mästerverket ligger som ett ok på axlarna på vem som än försöker och att de flesta har som enda intention att göra, om inte lika bra så åtminstone inte fullt så mycket sämre varianter, varför de fastnar i startgroparna och inte vågar göra något (eget) alls?

Jag vet inte, men här var det hursomhelst inget nytt under solen. Det finns bättre och det finns sämre varianter. "The Possession" är knappt ok. Men har du inga större förväntningar och bara vill ha en gnutta förbannelse, några teskedar andeutdrivning och tusentals med fladdrande nattfjärilar på skärmen, så kan detta vara filmen för dig.