The Search 2014

För någon som jag, en filmgalen 80-talist uppväxt utan sociala medier, var Tjetjenien något som nämndes i bakgrunden på nyheterna, medan man hellre slet ut VHS-bandaren. Det var visst krig där, så långt var jag med.

I "The Search" har tre fiktiva men verklighetstrogna berättelser filmatiserats för att ge omvärlden en ögonöppnare kring en av dessa mörka fläckar i Europas historia. Andra Tjetjenienkriget strax innan millennieskiftet skildras ur tre personers synvinkel - en föräldralös pojke på drift, en motvillig rysk rekryt och en frustrerad FN-anställd.

Det börjar grafiskt med ryska soldater som filmar varann medan de, nästan på skoj, skjuter en tjetjensk familj. "Det här är inte som Rädda menige Ryan", skämtar någon. Det stämmer bra in på "The Search" som ger en väldigt personlig krigsskildring, där fokus inte ligger på stora strider men på den lilla individen mitt i konflikten. Ur närbild visas hur krig påverkar den som förlorat sin familj, den som försöker göra skillnad men talar för döva öron. eller den som tvingats in i en strid han inte förstår.

Nioårige Hadji blir vittne till tragedin och flyr, bort mot det okända, utan att säga ett ord till någon. Hårt arbetande men byråkratiskt motarbetade FN-delegaten Carole blir allt mer uppgiven då ingen vill uppmärksamma allvaret i Tjetjenien. Och i Ryssland blir 20-årige Kolia haffad av polisen och skickad till militärskola, för att förberedas på ett krig lika brutalt som meningslöst.

Bérénice Bejo prisades för huvudrollen i Michel Hazanavicius förra film "The Artist", även här är hon ett perfekt val som godhjärtade Carole, men inte det starkaste kortet. Pojkarna stjäl varje scen. Abdul-Khalim Mamatsuiev som Hadji med en blick som rymmer så mycket rädsla, sorg och hopp. Maxim Emelianov som Kolia som går igenom en skrämmande utveckling, ständigt psykad av sina överordnade och plågad av synen av död och våld. Vi har sett historier som hans i filmer om Andra världskriget och om Vietnam, men det är om möjligt ännu mer ofattbart och otäckt att det hände så nyligen.

Hazanavicius beträder en för honom ny mark med stor respekt för ämnet som behandlas, utan att kompromissa biobesökarnas sug efter en upplevelse. "The Search" ska dock inte misstas för blytung deppfest och misär. Här finns hopp och glädjestunder som väger upp och lämnar ett leende, till exempel när Hadji upptäcker en CD med Bee Gees och dansar loss för sig själv. Själva dramat skildras inte så värst sentimentalt, de stora stråkarna uteblir. Händelseförloppet får tala för sig självt.

Det är förstås lite ironiskt att en del av filmen berör just omvärldens okunskap och likgiltighet. Är du något lik mig så låter tanken på ett 2,5 timmes krigsdrama inte så värst upphetsande. Här talas minst tre språk som inte är engelska, och det närmaste ett stjärnnamn man kommer är Annette Bening (i en liten roll som flyktinghandläggare). Men man måste ha ett hjärta av is för att inte beröras starkt av dessa berättelser. Speltiden flyter dessutom på fort, skådespelarna är fantastiska, och filmen i sig ett viktigt stycke nutidshistoria.