The Shape of Water 2017

”The Shape of Water” är en, milt uttryckt, annorlunda kärlekshistoria som utspelas med det kalla kriget som bakgrund. Elisa är en kvinna som städar på ett hemligt statligt laboratorium. En dag blir hon vittne till när forskarna tar in en vattenvarelse som hittats i Amazonas djungler. Amerikanerna vill använda varelsen i kriget mot ryssarna som i sin tur själva vill få tag i den. Med skräckblandad förtjusning och fascination närmar sig Elisa individen som hon ser som sin like och det är början på en vänskap som med tiden utvecklas till kärlek.

Del Toro är en regissör som gör film för bio, så som film på bio ska vara. Att skapa gripande och våldsamt vacker visuell konst, som verkligen både berör och underhåller är hans kall, vilket han också på allvar åter visar. 


Med sig denna gång har han den danske briljante fotografen Dan Laustsen och en suverän engelskspråkig ensemble bestående av Sally Hawkins (som spelar den stumma Elisa), Richard Jenkins och Michael Shannon i täten. De är samtliga fullständigt övertygande i sina roller, liksom är karaktärerna mer vid sidan av som till exempel Oscarsvinnaren Octavia Spencer som spelar Elisas väninna och kollega. 


Tidseran är perfekt skildrad både vad gäller scenografi och kostym, men även paranoian som talar under den perfekt polerade ytan känns och märks påtagligt.

Huvudstoryn är väldigt nyanserad, liksom är karaktärerna i den, medan tyvärr historien i bakgrunden med det kalla kriget och den pågående fientligheten världens stormakter emellan målas på med tveksamhet, och lite för långsamt, utan att egentligen någonsin helt få färg. 
 Det är synd. 


Som kuliss köper jag det, men jag hade hellre sett att ännu mer tid hade getts till det som faktiskt griper tag och berör, vilket är den egentligen väldigt anspråkslösa men härliga historien om den lilla stumma kvinnan med stort hjärta.

”The Shape of Water” är verkligen poesi för både öga och själ, detta är klassisk och tidlös film-magi som utan omvägar når rakt in i oss åskådares inre. Detta är en magnifik och trollbindande upplevelse för alla som älskar film. Och för alla dem som älskade ”Pans labyrint” men som med visst hugg i hjärtat sett del Toros senaste alster vill jag verkligen uppmana att söka sig till närmaste biograf så fort filmen når de svenska.