Döden på K2 2013

I dödszonen på toppen av K2 överlever den mänskliga kroppen inte länge. Höjden och syrebristen slår ut den redan trötta kroppens normala funktioner, musklerna börjar förtvina, hjärnceller bryts ner och lungorna skriker efter syre, rationella beslut blir allt svårare att ta och den som inte kan ta sig ner för egen motor lämnas oftast kvar åt sin död. I slutet av klättringssäsongen 2008 tog sig 18 klättrare upp på K2 men vägen ner är den svåra biten och bara sju tog sig ner levande. När nyheten nådde världen spreds olika rykten med lavinfart, trots att svaret på vad som egentligen hände där uppe på berget den sommardagen förblir ett mysterium även för de som överlevde.
 
Genom att blanda arkivbilder, vackra panoramor, intervjumaterial och väldigt välgjorda rekonstruktioner från K2 väver filmskaparen Nick Ryan ett fängslande kollage av historier från den kontroversiella expeditionen som på ett stundtals hisnande vis sätter oss i klättringsskorna hos de som var där vilket bidrar till en ökad spänning och förståelse för de beslut som togs och inte togs den där ödesdigra dagen.
 
Samtidigt upplevs filmen oftast lika vilsen i bergsdimman som dess klättrare, med ett icke-linjärt upplägg som börjar med att hela historien sammanfattas driver filmen sedan vidare till synes planlöst genom oändliga mängder kronologiskt blandat material. I jakten på sanningen tappar "The Summit" driv när samma händelseförlopp återupprepas ur olika perspektiv samtidigt som de motsägelsefulla vittnesmålen och teorierna snarare förvirrar än förklarar. Filmskaparen underminerar delar av vittnesmålen och är ute på tunn is när hjältar målas upp medan viktiga pusselbitar saknas då en koreansk klättringsgrupp starkt kritiseras utan att vi hör deras historia (tydligen ville ingen medverka i filmen). På många sätt blir filmen i sig en rätt fascinerande illustration för hur man står och faller på egna ben, trots att man klättrar i grupp.
 
För mycket speltid läggs dock på upprepningar av detaljer samtidigt som den fascinerande frågan om vad som fick dessa modiga själar att bestiga berget från första början lämnas halvt obesvarad och i sitt stökiga arrangemang överskuggas "The Summit" på så vis av den mycket rakare och enklare genresläktingen "Touching The Void" som behåller fokus på den lilla människan på det stora berget. För trots att vittnesmåls-dimman stundtals fängslar en är det ju otroligt enkelt egentligen, filmens mest fascinerande karaktär är och förblir det lika skrämmande som vackra monstret K2.