There's Something in the Barn 2023

Inledningen börjar i sann skräckfilmsanda, då en äldre man fått nog av någonting som försiggår i hans ladugård. Men mannens försök att förstöra huset slår tillbaka, och det slutar illa. Någonting ruvar i mörkret, men skrämseleffekterna är av lågbudgetslaget - en björnsax slår igen, en högaffel fallen till marken - och det sätter tonen även för kommande splatterscener. Men resan dit är rejält underhållande och bjudet på många skratt.

 

Handlingen utspelar sig i ett underbart vintervackert Norge. En amerikansk familj har nu ärvt gården och ska börja ett nytt liv. Dock har de liten kunskap om norsk natur och kultur - de möter en älg på vägen och försöker ta en selfie. De besöker byn och kan inte förstå varför alla ser så sura ut och ingen säger hej - norrmännen ska ju vara världens lyckligaste folk. Dialogen är pepprad med skämtsamma repliker, som till största delen stammar ur kulturella skillnader.

 

Men här finns även familjekonflikter med i bagaget. Pappa Bill (Martin Starr) är norskättling och den drivande kraften för deras nya liv. Han försöker lära sig språket, vilket får tokiga resultat. Hans fru Carol (Amrita Acharia), även styvmamma till hans barn, har lydigt följt med. Tonårsdottern Nora (Zoe Winther-Hansen) saknar dock det soliga Kalifornien. Här finns ju bara snö, och de bor ute i ingenstans. Hon tröstas med att klimatkrisen kommer göra Kalifornien till en öken, och Norge till det nya Kalifornien, och då är hon redan på plats.

 

Sonen Lucas (Townes Bunner) däremot upptäcker en gårdnisse (Kiran Shah) i ladan, och hans största fokus blir att hålla tomten på gott humör. I byn har han fått lära sig att så länge nissen är nöjd kommer den att skydda gården, och mycket riktigt - någon har skottat hela uppfarten och huggit all ved, vilket Bill hänfört attribuerar till norsk socialism, typ “någon dyker bara upp och gör det”.

 

Man får lite “E.T.”-känsla när Lucas möter nissen, och överlag är känslan familjefilm à la 80-tal i stilen, åtminstone fram till splatterscenerna. För nissen tycker inte om höga ljud, starka ljus, eller några som helst förändringar överhuvudtaget. Det blir svårt för Lucas att hålla honom nöjd, när familjen är så aningslös. De ordnar julparty i ladan, som de dessutom planerar att bygga om till Airbnb. Nissen har all anledning att surna till….

 

Att skräckfilmsdelen inte är så läskig trots allt splatter beror inte bara på lågbudgeteffekter. Det känns nämligen inte som familjemedlemmarna är särskilt rädda, trots att de hotas till livet av ilskna väsen ur norsk folktro. Tempot är mer komedi än skräckis, och saktas aldrig ner till suspensnivå. Men det gör ju också att de lite yngre eller lättskrämda klarar av att se den.

 

En sekvens blir otippat aktuell av dagens politiska händelser när grannen Tor Åge (Calle Hellevang-Larsen) försöker medla genom att förklara vikten av diplomati, och hur norrmännen stod bakom fredsavtalet mellan israeler och palestinier, bara för att resolut bli skjuten i axeln. Henriette Steenstrup gör också en fin insats som byns poliskonstapel.

 

“There is Something in the Barn” är en annorlunda julfilm som bjuder på mycket humor, vacker natur, och roliga moment. Det är den typen av film som trots B-filmskänsla här och där är enormt underhållande för stunden. Tips - se den tillsammans med kompisar på bio. Skratt garanteras.