Timeline 2003

En grupp arkeologstudenter är i Frankrike och pillar på ruiner av ett 1400-talsslott. Under arbetet upptäcker de en kammare som varit förseglad i över 600 år. När de tar sig in i den, hittar de ett par glasögon och en lapp med vädjan om hjälp – helt äkta, skriven på 1400-talet, och med deras professors handstil…

Professor Johnston, pappa till en av studenterna, har två dagar tidigare åkt iväg för att träffa projektets sponsorer, det skumma företaget ITC. Sen dess har de inte hört från honom, så för att reda ut vad det egentligen är som pågår åker fyra av eleverna till Mexiko och ITC. Väl där får de ta del av en uppfinning, en materia-förflyttare som inte riktigt funkar som den ska, och istället för att skicka testprylar tvärs över USA skickar den dem tillbaka till medeltiden. Professor Johnston, som insisterade på att testa upptäckten, har nu blivit kvar där. Och våra studenter har enbart timmar på sig att åka tillbaka i tiden och rädda honom.

Michael Crichton är känd för att ha skrivit ett flertal sci-fi-romaner, av vilka bland andra ”Jurassic Park”, "Skamgrepp" och ”Sphere” har blivit till film. ”Timeline” är troligen inte heller den sista av hans filmatiseringar, men den är långt ifrån den bästa. Lite som i ”Stargate” färdas karaktärerna via en avancerad manick till en avlägsen tid och plats, möter nya kulturer och hamnar mitt i intriger de egentligen inte har något med att göra, och inte borde blanda sig i. Här handlar det om ett krig mellan britter och fransmän som är på väg att bryta ut – just under de sex timmar som gänget är på plats… Ja, annars vore det väl inget spännande?

Vad som ofta förvånar mig i filmer av övernaturlig karaktär är hur lätt det kan vara för huvudpersonerna att acceptera de mest otroliga förklaringar på saker och ting. ”Din pappa åkte tillbaka i tiden och nu är han fast där!”. ”Men oj, då måste vi ju dit och rädda honom!”. Jag skulle ju snara fråga vart den dolda kameran var nånstans… Det är ju inte så att det där med tidsresor är jättevanligt precis!

”Timeline” har många fel och brister. Spänningen saknas i krigsscenerna, personkemin är så gott som obefintlig i de två kärlekshistorierna som rullas fram, och det värsta är kanske att filmen är så ofattbart tråkig rakt igenom. Tro nu inte att det är nån häftig science fiction-historia. ”Timeline” påminner mer om Richard Hoberts svenska superfiasko ”Tre Solar”.