Transit 2012

Nu är den inte såpass överdriven eller utspårad som jag kanske får det låta som i min inledning men som så ofta annars är det detaljerna som gör det. "Transit" presenterar en helt okej idé som hade kunnat bli en riktigt underhållande rak thriller om man nöjt sig med att behandla den som en sådan. Istället använder man sig av ett foto som genom filter, vinklar och så vidare får det verka som om man försöker göra sig konstnärlig i onödan. Som om man försöker ge filmen pretentiösa drag. Eller möjligen sminka över skavanker, i vilket fall som helst sker det helt i onödan. För dessa penseldrag gör något annat, utöver att dra ner potentialen till lite god underhållning, det häver även fram de problem som finns. Det blir tydligt att det inte finns så mycket mer.

En amerikansk familj med problem åker ut på vad är tänkt att bli en helande campingtur, när deras väg korsas med fyra rånare som tyckte familjens bil var ett utmärkt gömställe för det senaste bytet. När bytet ska återhämtas går det inte riktigt lika lätt som rånarna hoppats på (förstås), och det leder till konfrontationer som riskerar söndra de redan trasiga familjebanden ännu mer.

Skådespeleriet är en tillgång här. Pålitlige Jim Caviezel gör den plågade familjefadern rättvisa och hanterar våldsamheterna med lika stor ära, och jag erkänner mig svag för hans fru i filmen, Elizabeth Röhm, som vann mitt hjärta i TV-serien "Angel" en gång i tiden. Och det är inte bara gammal kärlek som flammar upp här, hon är en duktig aktris och gör den här typen av starka, kapabla, kvinnor med bravur. Att se henne sparka rumpa är en stor tillfredsställelse.

Och så James Frain, ledaren för rånarpacket (även om jag misstänker att Harold Perrinau skulle ha problem med den utnämningen), som gör en underbart underhållande psykopat, som han gjorde i "True Blood".

Och det är väl det. Jag önskar "Transit" erbjöd mer, att den tagit fasta på nerven som nästan kommer gratis med själva idén, hotet mot familjen, mot de man man älskar, och frustrationen när tilliten till en familjemedlem sätts på spel. Allt det där innehåller så många möjligheter att det är smått oförklarligt hur filmmakarna och producenterna misslyckats göra det minsta man kunde begära; en stunds rak underhållning.