Troll 2022

Katastroffilm enligt amerikansk mastodontstandard verkar gå ut på att stapla klyschor på varandra. Det egentligen pinsamt billiga och bombastiskt överdrivna måste presenteras med den rätta glimten i ögat för att ändå underhålla publiken varenda sekund av speltiden. Åskådaren ska uppslukas av det han eller hon känner och inte börja tänka. Det krävs att publiken bryr sig om karaktärerna och vad som händer med dem oavsett hur ologiskt scenariot de hamnat i och berättelsens vändningar är.

 

Regissören Roland Emmerich är mästaren på att trollbinda sin publik med den här typen av film. Hans filmer är den mest uppenbara inspirationen till den här norska varianten av "King Kong" och andra katastroffilmer med monstertema. Varenda återkommande inslag i Emmerichs filmer kan prickas av. Storyn har inte en enda originell utveckling. Inte ens den typiska scenen med hund i fara uteblir.

 

Regissören Roar Uthaug och hans manusmedarbetare Espen Aukan saknar tyvärr all kompetens som Emmerich besitter. Här finns inte en sekund där känslorna griper tag och ingen karaktär som man bryr sig ens om de lever eller dör. Det är svårt att avgöra om det här är en parodi på amerikansk katastroffilm av den storslagna sorten eller om intentionen faktiskt är seriös att göra en norsk sådan. Speciellt den styltiga och krampaktigt clichéfyllda dialogen lockar till ständiga skrattanfall.

 

Berättelsen följer paleontologen Nora (Ine Maria Wilmann) som kallas in av regeringen som expert när mystiska observationer gjorts i ett bergsområde vid den norska kusten. En explosion vid ett tunnelbygge har frigjort en naturkraft som lämnar förstörelse i sina jättelika fotspår. Noras teorier om vad hotet är förlöjligas givetvis av politikerna, men hon har lärt sig av sin far att man måste tro och att alla sagor bygger på verklighet i någon mån.

 

Actionscenerna fungerar godkänt tack vare för nordisk film ovanligt bra specialeffekter och ett väldesignat troll. Så länge karaktärerna håller tyst och man håller sig till skottlossning, explosioner och materiell förödelse så i alla fall ser filmen bra ut. Spännande blir det dock aldrig. De ologiska inslagen i actionintrigen är egentligen inte fler än i någon av de filmer som inspirerat "Troll", men här lägger man märke till dem helt enkelt för att filmen misslyckas med att engagera publiken. Fotot är kompetent, men inte en enda kameraåkning är något vi inte sett tidigare eller bättre gjord i andra liknande filmer.

 

En annan viktig faktor i en film som den här är skådespelet. Aktörerna bör ta sig an egentligen absurt skrivna roller med dödsseriös ton och leverera dramatik som känns i hjärtat. Här ger skådespelarna intryck att kämpa med just det med misslyckat resultat. Anneke von der Lippe får i rollen som Norges statsminister äran att leverera det oundvikliga talet till folket som amerikanska presidenter alltid gör i förebildsfilmerna. Det krävs stort spel av den kaliber som Bill Pullman visade upp i "Independence Day" för att ge en text av så klyschig sort trovärdighet. von der Lippe är inte ens i närheten av att lyckas.

 

Wilmanns spel gör hennes karaktär totalt livlös. Mads Sjøgård Pettersen hasplar utan minsta inlevelse ur sig oneliners i rollen som kaptenen i ledning för militärinsatsen. Den enda som lyckas med hedern i behåll framför kameran är Kim Falck i rollen som regeringens representant på fältet. Han sätter sina repliker med glimten i ögat och räddar vid sidan av specialeffekterna filmen från totalhaveri. Ett stort problem med filmen både när det gäller hur såväl karaktärer som dialog är skrivna och skådespelet är att alla pratar och beter sig som amerikaner trots att de är norskar. Det ger ett konstlat intryck.

 

Filmens inledning bygger upp för en underton av sagans mystik och dialogen återkommer hela tiden till temat att man inte ska växa upp och sluta tro på sagor. Den atmosfären uteblir tyvärr helt resten av filmen. Det gås inte på djupet i trollens mytologi. Med tanke på sin titel så hade den här filmen behövt en rejäl dos nordisk mystik att grunda all action på för att fungera. Det hade gjort den originell i jämförelse med sina amerikanska förebilder.

 

Om jag skulle betygsätta "Troll" efter nivån på ambition hos filmskaparna så skulle mitt omdöme bli högre. Bedömd baserat på sin kvalitet så är det nära absolut bottennivå. För en bättre film på trolltemat se "Trolljägaren". Den som är sugen på spektakulär katastroffilm får ut mer av valfri Emmerichfilm.