Underbar och älskad av alla 2007

”Underbar och älskad av alla” är den senaste skapelsen av Hannes Holm och Måns Herngren. Hannes är i detta fall ensam regissör medan Måns står bakom manuset. Även här finns lite av den relationskomik som genomsyrat deras ”Adam & Eva” eller ”Vuxna människor”, och små parodier på medie-Sverige som var uppskattade inslag i ”Varannan vecka” – Mikael Persbrandt som tacksamt ställer upp och spelar sig själv drar de högsta skratten.

Men när succéduon denna gång ger sig in på chickflickens outforskade marker blir resultatet enbart mediokert – främst för att vi helt enkelt sett det förr.

Säg ciao till Bella - misslyckad, arbetslös, möjligen mullig skådis vars bästa merit är ett gästspel i ”c/o Segemyhr”. Hon längtar efter det där som vännerna självklart har: jobb, barn, att slippa stämpla och att någon gång kunna lugna mamma med orden att kärlekslivet går bra minsann. Bella Eklöf är snart 40, och känner att hennes liv ännu inte kommit igång...

Tills Dramaten hör av sig. Ingmar Bergman (oops, olycklig tajming där) ska sätta upp ”En midsommarnattsdröm” och Bellas fysiska likhet med Reine Brynolfsson drog till sig hans uppmärksamhet. Mästerregissören har dessutom fått för sig att förgylla Shakespeares drama med en och annan avancerad saltomortal, något som Bella givetvis påstår sig kunna. För hur svårt kan det liksom vara?

Mellan scenrepetitionerna och Bellas hysteriska akrobatträning som ibland angränsar till buskishumor, korsas också vägarna med en charmig dansk skådespelarhunk. Plötsligt har Bella allt hon drömt om, men det har krävt många lögner.

Vi har sett det förut, här är den igen - den stora varningstriangeln inför en alltför ohälsosam singeltillvaro, förklädd till en slags "du är inte ensam"-tröstklapp. Bridget Jones ringde, vill ha tillbaka sin rollfigur! Blir verkligen alla ogifta kvinnor såhär vimsiga, naiva och lever sitt liv i en ständig dröm?

Med sina jordnära berättelser om det oglamorösa livet har författaren Martina Haag blivit något av en vardagshjälte för den svenska kvinnan. Kan vi skratta åt någon annans miserabla liv, kanske vi kan känna oss lite mer tillfreds med vårt eget. Hon har inte bara skrivit boken som filmen bygger på utan även varit med på manusarbetet till filmen, och spelar huvudrollen. Martina Haag kan Bella Eklöf utan och innan. Och är, med all rätt, som klippt och skuren för rollen.

Samtidigt har ju mångsysslaren Haag i diverse tanttidningar blivit utsedd till Årets Mamma, Kvinna, Krönikor och gud vet vad mer – så frågan är om Superkvinnan verkligen är rätt som talesman för den misslyckade 30-plussaren?

Filmen ifråga kan jag inte kalla för speciellt ”underbar”. För tio år sedan hade den känts fräschare än idag – nu blir likheterna med både brittiska och danska motsvarigheter alltför kännbara. Men Bella är för mig i alla avseenden en trevlig bekantskap, och när biopubliken dessutom till 90 procent bestod av kvinnligt folk i rätt åldersspann, var det en komedi som sannerligen älskades av alla.