Walking with Dinosaurs 2013

BBC-produktionen "Walking with Dinosaurs 3D" framstår mer än andra högbudgeterade 3D-projekt som en slags kompromiss mellan upphovsmännen och finansiärerna. De förstnämnda hade från början för avsikt att låta filmen bli ett dialogfritt naturdokumentärt inspirerat drama med stränga krav på historisk autenticitet, medan "The Suits" uppenbarligen har tänkt sig ett gulligt äventyr av Disney-karaktär och med tillräckligt brett tilltal för att sälja fyrahundra miljarder biobiljetter världen över.

Följaktligen levererar de vetenskapligt korrekt avbildade huvudkaraktärerna vitsiga repliker utan att deras dinosaurieläppar rör sig. Ibland uppblandat med primitiva råmanden och andra mer naturalistiska läten. Denna inkonsekventa antropormofism, som kanske är nödvändig i en dinosauriefilm riktad till barn, tillämpas däremot inte på bifigurer eller skurkarna, som här representeras av den skräckinjagande Gorgosaurus. De ojämna förhållandena vad gäller språkförmåga och intelligens djuren emellan bäddar för en märklig obalans.

På ett liknande sätt kan den dumsnälle och harige hjälten Patchi, av arten Pachyrhinosaurus, referera till popkulturella fenomen som ninjor samtidigt som miljöer och flockbeteenden i den förhistoriska världen är extremt noggrant skildrade, tack vare en produktion fullspäckad av namnkunniga paleontologer i konsultroll. Det är inte så att krocken mellan realism och barnslig humor stör, och en del replikbyten är roliga, men man blir allt lite nyfiken på hur projektet hade tett sig i en vuxnare tappning.

Bortsett från en ramberättelse i nutid där Karl Urban i rollen som dinosauriebenssamlare försöker väcka intresset för skräcködlor hos sin brorson, så utspelas "Walking with Dinosaurs 3D" under sen Kritaperiod, för runt sjuttio miljoner år sedan. Vid det laget fanns det redan relativt gott om däggdjur och fåglar på jorden samtidigt som dinosaurierna ovetandes sjöng på sista versen. Artrikedomen var fortfarande enorm, och inledningsvis introduceras varje ny varelse i filmen med en liten faktaruta och en barnröst som förklarar om den är växt- eller köttätare. Detta informativa grepp försvinner strax helt och hållet, eftersom vi som tittare bara får stifta bekantskap med ett fåtal olika dinosaurier.

Tjugo år efter premiären av "Jurassic Park" är datoranimerade dinosaurier på film en så välbekant syn att man knappt höjer på ögonbrynen hur skickligt de än framställs, av den anledningen hade det varit roligt om "Walking With Dinosaurs 3D" hade jobbat med ett större "persongalleri", med fler arter som ännu inte skådats på vita duken. Kan jag i egenskap av gammal dinosaurienörd tycka.

Men de representanter för barnsläktet som närvarade på pressvisningen skrattade ofta under filmen och verkar på det hela taget vara nöjda med den. De skiter väl i om "antropomorfismen är inkonsekvent", och det gör de helt rätt i.