Wasp Network 2019

Detta är en verklighetsbaserad film om en spionkupp på 90-talet. René Gonzalez, Juan Pablo Roque och Gerardo Hernandez lämnar sina familjer på Kuba och söker asyl i USA. Där infiltrerar männen några antikubanska terrororganisationer, för att senare informera om aktiviteterna tillbaka till den styrande Castroregimen.

 

Jag måste erkänna att jag inte har stor koll på vad som hände då. Så jag låter bli att kommentera filmens trovärdighet sett till de verkliga händelserna. Det jag däremot kan och kommer att kommentera är hur denna historia fungerar på film, och tyvärr måste jag säga att den inte gör det.

 

På papperet låter det riktigt lovande. Assayas, mannen bakom bland andra ”Moln över Sils Maria” (2014) och ”Personal Shopper” (2016) regisserar och Penelope Cruz, Edgar Remirez, Gael Garcia Bernal och Wagner Moura (känd som Pablo Escobar från ”Narcos”) gör några av huvudrollerna. Den kombinationen borde inte kunna bli fel. Men fel blev det.

 

Det stora problemet här är hur historien är berättad. Vi får ganska raskt hoppa in i händelsernas centrum. Men när vi precis landat där och börjat bekanta oss med karaktärerna, ska vi hoppa ut igen och in i något annat. Kronologin är otydlig liksom också är själva huvudintrigen. Kommunism kontra kapitalism, terrorangrepp mot civila, spioner för eller emot Castro. Vad händer egentligen? Det är för mig oklart ganska länge och jag blir frustrerad och känner mig förvirrad. Det är så mycket av allt, både karaktärer och komplikationer. Och helt ärligt förstår jag inte ens vilka som är tänkta att vara de goda eller de onda i slutändan.

 

Filmen känns helt enkelt för komplicerad för sitt eget bästa och jag tror den bättre hade lämpat sig i till exempel ett miniserieformat. Alternativt hade man behövt snäva in storyn och rakt av kapa bort stora delar av den. Som långfilm blir det nu bara mängder av osammanhängande information som pressats ihop till en väldigt spretig helhet. Och när jag som åskådare inte vad jag ska fokusera på eller vem jag ska känna med, tappar jag snabbt intresset.

 

På plussidan har vi ändå miljöerna. Visuellt är det vackert och de soliga vyerna över Florida, Kuba och vattnet däremellan utstrålar en härlig längtan efter frihet. Fotot är snyggt och redigeringen snabb och effektiv. Jag gillar bildmontagen som här och där dyker upp även om det känns som att de är tillagda efteråt för att underlätta för oss som tittar. Samma gäller den sporadiskt förekommande voice overn.

 

Skådespelarna överlag är övertygande, och framförallt Penelope Cruz gör en stark och trovärdig insats som Olga, fru till René. Några av scenerna med henne får mig att för korta stunder hoppas på det som skall ske härnäst. Dock får jag snabbt kapitulera eftersom när härnäst väl sker, är det allt annat än tillfredsställande. Även om också de andra gör bra ifrån sig får jag ingen känsla alls för dem. De flesta agerar irrationellt och föga motiverat.

 

”Wasp Network” är ett långtråkigt och osammanhängande politiskt hopkok. Men visst, den kommer säkert tilltala någon annan. Så om ni gillar pratiga verklighetsbaserade filmer som exempelvis ”The Laundromat”, kanske även detta är något för er? Jag hade hellre sett nästan vad som helst annars.