Zathura - Ett rymdäventyr 2005

”Zathura – ett rymdäventyr” är en fristående uppföljare till ”Jumanji”. Boken som filmen baseras på är skriven av samma författare (Cris Van Allsburg) och konceptet är nästan identiskt. Två bröder har tillsammans med deras syster och pappa flyttat in i ett stort gammalt hus. Sexårige Danny (Jonah Bobo) känner sig underlägsen sin äldre bror och söker hela tiden efter hans uppmärksamhet. Men tioårige Walter (Josh Hutcherson) anser sig nästan vuxen och vill hellre titta på tv än leka. När pappan (Tim Robbins) ska iväg på ett möte beordras den motvilliga systern att passa de båda bråkiga bröderna. Systern (Kristen Stewart) somnar om i lugn förvisning om att pojkarna ska klara sig själva i några timmar…

Men när pappan gått hemifrån börjar bröderna genast bråka. Danny blir mot sin vilja nedhissad i den skrämmande källaren med en mathiss. Och det är där han finner det mystiska spelet Zathura.

Trots att Walter helst vill titta på sporten på tv dras han med i spelet när Danny trycker på startknappen. Plötsligt sköljer en meteoritskur över vardagsrummet och huset dras upp ur jorden och börjar sväva ut i rymden. Bröderna förstår snart att det enda sättet att komma tillbaka till jorden är att spela klart spelet…

Precis som i ”Jumanji” medför varje speldrag i ”Zathura – ett rymdäventyr” farliga prövningar och anfall av skrämmande varelser. Enda skillnaden är att det i ”Zathura – ett rymdäventyr” handlar om rymdrelaterade otäckheter.

Specialeffekterna är snygga och känns påkostade. Men de ödle-liknande zorgonerna påminner mest om min kompis ödla Marsipan och jag kan inte låta bli att dra på munnen. Fast kanske är det bra att zorgonerna inte är så skrämmande. De andra effekterna är desto rysligare. Skepp sprängs och när meteorerna störtar ner i vardagsrummet exploderar möblerna så att flisor viner över rummet. Filmen är rätt våldsam och är ett science fiction-äventyr i barnformat.

Kanske hade jag uppskattat ”Zathura – ett rymdäventyr” om jag inte redan sett ”Jumanji”. Nu är det alltför uppenbart att det är en kopia. Jag kan inte hjälpa att jag jämför varje ord i filmen med dess föregångare. ”Zathura – ett rymdäventyr” saknar dessutom en otroligt viktig ingrediens. Det är ett stort tomrum efter Robin Williams som är helt fantastisk i ”Jumanji”. Detta tomrum försöker Dax Shepard fylla. Shepard gör en platt rolltolkning när han istället för Robin Williams spelar hjälten i ”Zathura – ett rymdäventyr”. Han kommer aldrig upp i Robin Williams oförglömliga klass. Shepard känner vi igen ifrån MTV:s ”Punk’d” och det är väl kanske där hans skådespelartalanger egentligen hör hemma.

De övriga karaktärerna i filmen är typiska stereotyper som tyvärr ofta är fallet i barnfilmer. Pappan är övermänskligt god och förstående. Systern är en överdrivet upprorisk tonåring. Endast bröderna verkar trots deras ringa ålder ha någorlunda djup och substans. 

För dig som liksom jag älskade ”Jumanji” som barn är filmen något av en besvikelse. Har du barn som gillar den här genren rekommenderar jag att du hyr den istället.