Hans tidigare filmer som "De ofrivilliga" och "Play" har utforskat specifika företeelser i samhället, blottlagt svenskarnas beteende till publikens stora jubel, och "Turist" blir inget undantag. Här handlar det om en vit medelklassfamilj som ställs inför saker de inte väntat sig, under sin semester på en fransk skidort. I helgen gästade Ruben Östlund filmfestivalen i Göteborg där han visade flera klipp ur den emotsedda filmen.
Inför en fullsatt seminariumlokal berättade han, producenterna och skådespelarna vad vi kan vänta oss av "Turist"...
Hittade inspiration på Youtube
Regissören började tidigt att intressera sig för situationer där turister, i vad som liknar ett undantagstillstånd, börjar bete sig som man annars inte skulle göra.
- Jag blev inspirerad av ett Youtubeklipp. En uteservering på en fransk skidort där människorna plötsligt ser en lavin som börjar dansa ner för berget. I början jublar de och tycker det är vackert och spektakulärt. Men jag blev så fascinerad av stämningsförändringen som skedde på bara tre sekunder när de drabbas av fullständig skräck. Att de här ytterligheterna i livet ligger så nära varandra. Men så visar det sig snart att de blottade de här panikkänslorna alldeles i onödan. Det fanns någon sådan skamkänsla i det ögonblicket efteråt, som jag tyckte var otroligt komisk.
Vill öka skilsmässofrekvensen
Filmen följer paret Tomas och Ebba, som tillsammans med sina två barn hamnar i en situation som liknar den ovannämnda. Med ett litet problem: maken lämnar familjen och springer sin väg i samma ögonblick som han inser livsfaran de står inför.
Ett återkommande citat från Ruben Östlund är att han med "Turist" hoppas öka skilsmässofrekvensen, och minska turistandet.
- Jag läste intressanta undersökningar, bland annat att skilsmässofrekvensen är extremt hög efter flygplanskapningar. Par som varit med om det separerar i större utsträckning. En annan undersökning har kartlagt skeppskatastrofer, och vilka som överlever. Det visade sig att de är män i en viss ålder. De som har förmågan att agera egoistiskt när det gäller att överleva, de överlever. De som försöker ta hand om barnen, de dör i väldigt stor utsträckning.
Världens mest spektakulära lavinscen
En av scenerna vi får se är den omtalade lavinscenen. I traditionell Östlund-anda är den filmad med en stillastående kamera, riktad mot en uteservering i Alperna. Familjen har just fått in sin mat när lavinen fångar deras uppmärksamhet. Det dånar i högtalarna och paniken är tydlig i den långa scenen, utan något klipp. Ruben Östlund berättar:
- Lavinen är filmad i British Colombia och restaurangen är filmad framför en greenscreen i Göteborg. Det var inte avancerat på det sättet, men ett väldigt stort bygge. Det som är roligt med regi är att i samma ögonblick som jag uttalar att "vi ska göra filmvärldens mest spektakulära lavinscen" så sätter det ribban för alla som jobbar med filmen. Har man sagt det till scenografen, eller de som gör effekterna, går väldigt mycket av sig självt efter det. Alla spänner sin båge lite hårdare.
Varning för skämsscener
Efter den omskakande händelsen på semestern blir det minst sagt lite ansträngt mellan Tomas och Ebba. Det som bubblar under ytan kommer fram i en välspelad och tät scen, där paret har bjudit över två vänner på middag. Lavinen kommer på tal, och också frågorna som Ebba har hållit inom sig. Vad hände egentligen? Sprang Tomas iväg eller inte?
- Det var någon som skrev att det absolut jobbigaste ögonblicket han har upplevt är den där scenen i "De ofrivilliga" när hon säger "Du kan väl titta på mig också när du pratar?". Den tystnaden som uppstår i den situationen. Jag tänkte att vi skulle bräcka den känslan.
En ny utmaning för Ruben
"Turist" presenterade en ny utmaning för Ruben Östlund, som inte jobbat med skådespelare på det här sättet innan.
- Nästan alla mina scener har sett ut som den här lavinscenen. Väldigt konkreta situationer. Plötsligt skulle det utspela sig inuti de här människorna, bilderna hamnade tätare inpå ansikten. Men hur regisserar man ett ansikte? Vad säger man till någon så att rätt känsloläge uppstår? Det finns många scener i filmen där den här skamkänslan vibrerar i luften, och det gjorde Johannes otroligt fint. Och när man tittar på Lisas ansikte nu när jag sitter och klipper, det här minspelet och den febrila aktivitet som pågår inuti, jag bara njuter!
Men skådespelarnas frågor var till en början en utmaning, erkänner han:
- Jag jobbar mer såhär: "Det här är situationen, hur förhåller vi oss till den?" Och jag blir skitstörd när de hela tiden vill veta: "Hur tänker min karaktär...?" Såna jobbiga motfrågor. Det var en kamp för mig att försöka hantera.
Lisa Loven Kongsli som spelar Ebba tillägger:
- Vi fick lära oss förstå att om man inte hör motsatsen, då är det bra. Då är det bara att köra på.
Norska i huvudrollen
Det var aldrig meningen att kvinnan i familjen skulle vara norsk. Men när castingansvariga Katja Wik lät Lisa Loven Kongsli provspela, kunde Östlund inte tänka sig någon annan:
- Vi provade väldigt många skådespelare till båda rollerna. Vi fick tips om att träffa Lisa och blev helt slagna av hennes provfilmning. Vi hade egentligen inte alls tänkt att kvinnan i den här familjen skulle spelas av en norsk skådespelare. Vi testade hur många personer som helst men ingen överträffade den provfilmningen.
Producenten Erik Hemmendorff säger:
- När vi uttalade att vi skulle ha en man och en kvinna till de här huvudrollerna, så blev det som uttagningar till OS, eller något. Ska man skicka ut en man och en kvinna i rymden så måste de vara de absolut bästa. Det blev målsättningen. Vi kände det, vilket jävla ansvar. Vi kan inte lämna någon sten ovänd.
Dubbelt så många inspelningsdagar
"Turist" förunnades 60 inspelningsdagar istället för 30, som är vanligt för en svensk långfilm. Regissören är tacksam:
- Varför skulle vi inte ha råd med 60 dagars inspelning istället för 30? Det är bara någon produktionskonvention. Det går att omprioritera i budgeten. Inspelningstiden är allting för att man ska kunna hinna och göra något bra.
Det bidrog i sin tur till att man hann med många fler tagningar - upp till femtio i vissa scener. Man vill inte packa ihop efter tre tagningar och känna att man kunde få ut mer av dagen, säger Ruben.
- Jag upplever alltid att när man kommer upp i tagning 20, då sätter det sig i kroppen och alla spelar mycket bättre. Men det är inget självändamål att ha många tagningar. Jag har misslyckats lite om vi måste ta 50 tagningar.
Vitt i tio minuter
Ännu en scen som vi får se presenteras som "tio minuter i ett totalt vitt rum". Familjens sista dag på semestern ska ägnas åt den högsta backen, trots att man knappt ser något för dimman.
- Det är en specifik upplevelse när man åker skidor i totalt dimma. Det är totalt vitt, du förlorar all perspektivkänsla och vet nästan inte vad som är upp och ner. Jag ville ha en scen i filmen där det nästan är vitt i tio minuter. Ett vitt rum..., säger Östlund.
Worst man cry ever
Johannes Bah Kuhnke som spelar Tomas hyllas för sitt sätt att visa sårbarhet. Ruben Östlund har bland annat skrivit in en riktigt vådrig gråtscen åt sin manlige huvudroll, berättar han:
- Jag har googlat på Youtube: "The worst man cry ever". När kvinnor gråter på film är det alltid poetiskt, men jag ville ha ett gråt där ansiktet förvrids, tårar och snor rinner. En fördämning som släpper. Jag berättade för Johannes direkt att "bara så du vet, du ska göra the worst man cry". Det är så roligt när man visar den här scenen för folk.
Siktar på Cannes
Den ordinarie biopremiären av "Turist" är planerad till slutet av året. Både "De ofrivilliga" och "Play" har släppts i november. Men innan dess hoppas de att få tävla med filmen i Cannes.
- Naturligtvis. Roy Andersson ska petas ned nu från sin piedestal. Svensk biopremiär blir det till hösten. Men den 10 mars måste vi klippa klart för att ha en version att skicka till Cannes, så nu är allt fokus inställt på det.
Lärdomar från filmen
Östlund avslutar seminariet med att svara på frågan vad han har lärt sig av den här inspelningen.
- Den här lavinscenen har jag säkert berättat 200 gånger för olika människor. Så utvecklas mina scener. Jag tror på att vara transparent och dela med sig, för alla de bästa idéerna samlar man in från andra människor. Det tycker jag alla som jobbar med film ska tänka på. Man måste utsätta sina idéer för annan input.
