Bra filmmusik är verkligen allt. Jag vågar nästan påstå att ljud i sin helhet – musik i synnerhet – är viktigare än bilden. Jag ser hellre på en film med acceptabel bild och ett hejdundrande ljud än tvärtom. När filmmusik är som bäst blir den oseparerbar från berättelsen och karaktärerna; den etsar sig in i hjärnan och gräver sig ner till hjärtat.
I samband med att MovieZine fyller 20 år blickar vi tillbaka på de 20 bästa soundtracksen de 20 senaste åren.
1. ”Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans förbannelse” (2003)
När den energiska filmmusiken drar i gång, blåsinstrument och storslagna trummor, så tänds en eld, en äventyrslust i bröstet på tittaren, och innan vi hinner blinka stapplar en bladig, men klyftig Jack Sparrow in i bild och fullständigt förtrollar oss. Jag kan inte komma på någon filmmusik som är så synonym med en särskild karaktär som Hans Zimmers soundtrack är med vår älskade Jack Sparrow.
Lyssna på ”He’s a Pirate” och försök se något annat än en vilsen Jack Sparrow i en tumultartad actionsekvens. Liksom inte möjligt.
2. ”Narnia: Häxan och Lejonet” (2005)
Ska man kort och koncist beskriva vad ”Narnia: Häxan och Lejonet” är, så kan man säga att det är en saga i dess renaste form. Filmen tickar sagoarketypens alla boxar: fantastiska sagoväsen, onda och goda krafter, en undanflykt från verkligheten, gemenskap, kärlek och uppoffring. Och på ett enastående sätt vävs allt detta in i musiken.
Harry Gregson-Williams soundtrack är perfekt balanserat; inte för mörkt, inte för ljust, inte för hoppfullt, inte för hopplöst, inte för oigenkännligt, inte för vardagligt. När du lyssnar på den svällande, heroiska och episka musiken, exempelvis spåret ”The Battle”, känns det som att du själv ska rida ut i krig.
3. ”Marie Antoinette” (2006)
Här möter klassisk 1700-tals musik rebellisk nutidspop, och som tittare är det svårt att sitta still. Den finns en glödande ungdomlighet inbakad i musiken och scenerna. Jag vågar påstå att minst femtio procent av folk som sett ”Marie Antoinette” omedelbart surfar in på Spotify efteråt för att komma över låtarna. ”Marie Antoinette” visar prov på ett kreativt och adrenalinpumpande musikanvändande.
4. “The Da Vinci Code” (2006)
En av världens mest sålda romaner blir till film, varpå Tom Hanks och Audrey Tautou har huvudrollerna och Ron Howard står bakom regispakarna, och Hans Zimmer står i musikbåset. Filmens kvalitet går att diskutera, men musiken är oklanderlig.
Mystiken, storskaligheten och brådskan känns i kroppens alla celler. Lyssna på ”Chevaliers De Sangreal” och säg att jag har fel.
5. ”Blood Diamond” (2006)
Kompositörlegendaren James Newton Howard ligger bakom det vackra musiklandskapet i ”Blood Diamond”. Genom att kombinera traditionell afrikansk musik med okonventionella instrument och tusentals röster i samstämmig kör, lyckas James Newton Howard både ge tyngd åt inbördeskriget, tribut till det kulturella musikarvet och hopp åt mänskligheten. Helt fantastiskt.
6. ”Transformers” (2007)
Hur låter det när robotar som kan förvandlas till fordon anländer till jorden? Det vet Steve Jablonsky som mästerligt gjöt in nyfikenhet, storslagenhet och häpnad i ett och samma soundtrack. ”Arrival to Earth” är filmens musikaliska spets, men resterande spår är otroliga de med.
7. “The Dark Knight” (2008)
Filmmusiken i ”The Dark Knight”, komponerad av Hans Zimmer med understöd av James Newton Howard, är genomlöpande mörk och intensiv, men också varierad. Från slamrande trummor och körsång när Batman är i fokus till rakbladsvassa toner och elgitarr när Jokern förstör dagen, och ljuv änglakör däremellan.
Favoritspåren är ”Why so Serious?”, en kaotisk kakafoni som engagerar och skrämmer, och “A Dark Knight”, en progressiv och inspirerande symfoni som tryggar.
8. ”Inception” (2010)
”Inception” är en okonventionell film vars premiss kräver ett alldeles unikt soundtrack. Och vem ringar man då? Japp, du gissade rätt. Man ringer till Hans Zimmer.
Musiken till ”Inception” är en salig blandning mellan genrer. ”Time” är ett vackert pianostycke som får tiden att stanna, ”Mombasa” en kaotisk kaskad av trummor i blixtrande takt och ”Dream Is Collapsing” en musikalisk storhet som knottrar huden.
Jag önskar verkligen jag kunde låna Hans Zimmers hjärna för en dag. Hur lyckas han?!
9. ”The Hunger Games” (2012)
Det finns ett sönderfallande, ett sörjande, en viss tragik i filmmusiken till ”The Hunger Games” – och vi känner det i hela kroppen, hela tiden.
Samhället i ”The Hunger Games” är vidrigt, invånarna förtryckta och besatta av drömmen om att en dag slå sig fria från systemet. Med bakgrund av detta har James Newton Howard kokat ihop en filmmusik som är enhetlig, vackert melankolisk och tårframkallande. Men hoppet finns alltid med på något märkligt sätt.
10. ”Frost” (2013)
”Let It Go” lär vara en av de mest sjungna duschlåtarna genom tiderna. Den fullständigt tog över internet när den kom ut och sjöngs på förskolor likväl jobbet. Men vid sidan av det älskade ledmotivet finns en rad låtar som alla är rätt så fantastiska. I min mening bjuder ”Frost” på den bästa musiken för en barnfilm sedan ”Shrek” (2001).
Christophe Beck har komponerat soundtracket och Idina Menzel är sångerskan som sjöng Elsas megahit "Let it Go"
11. ”Interstellar” (2014)
Kanske 2000-talets bästa och vackraste filmmusik – och i min mening – Hans Zimmers Magnum Opus. Att lyssna på musiken till ”Interstellar” är som att lyssna på stjärnor sjunga, som att ramla ner i ett svart hål. Det är en resa ut i rymden, en resa in i själen, samtidigt.
Det oerhört sofistikerade pianobaserade musikpaket som Hans Zimmer dumpade i knät på regissör Christopher Nolan inför denna film har en spännande backstory. Nolan visste att han ville berätta om en fader-dotter-relation, men hade inte bestämt någon genre. Han bad utifrån detta ospecificerade idéembryo Hans Zimmer producera någonting på intuition. Efter att ha producerat en slinga återvände Hans Zimmer till Nolan, och när Nolan hörde musiken satte han direkt i gång med att skriva en ”Sci-Fi”-film.
Kanske borde fler regissörer jobba på detta bakvända vis?
12. ”Sicario” (2015)
Musiken i ”Sicario” är dunkel, pulshöjande, metallisk och ständigt ökande. Den rör sig inledningsvis smygande i periferin för att sedan slå till rakt i ansiktet. Det känns konstant som att ett stort och abstrakt obehag, ett hotfullt monster är på väg mot oss. Som att varningsklockorna ljuder och att vi borde springa.
Mannen bakom detta musikaliska landskap är Jóhann Jóhannsson, en isländsk kompositör som tragiskt avled 2018. Bakom sig lämnade han en rad otroliga soundtracks och en outforskad potential vi alltid kommer grubbla över.
13. “Arrival” (2016)
Här har vi Jóhann Jóhannsson att tacka igen. ”Arrival” är en otrolig film vars grundade Sci-Fi-tonalitet bäddar för en sporrande och medryckande tittarupplevelse. Fotot är urläckert, scenografin bortom denna värld, skådespeleriet oklanderligt – men framför allt – är musiken perfekt.
14. ”Call Me by Your Name” (2017)
Hur beskriver man filmmusiken till denna pärla? Som över lag hjärtskärande, stundvis vacker och i ständig och perfekt relation till karaktärernas emotionella resa.
Sufjan Stevens melankoliskt vackra musik löper som en pulsådra genom berättelsen, med sporadiska besök av klassisk musik och enklare pianoslingor. Genom musiken känner vi som publik av den brännande italienska landsbygden och kärlekshistorien som den förkapslar. Mästerligt, genomtänkt och avskalat vackert.
15. ”Black Panther” (2018)
Musiken i ”Black Panther” är en häftig sammanvävning av samtida hiphop och R&B-influenser, afrikansk musik och elektroniska toner. Ansvariga är framför allt svenske Ludwig Göransson och amerikanske Kendrick Lamar.
Några pärlor från filmens musikalbum inkluderar ”All the stars” av Kendrick Lamar och SZA, och ”Pray For Me” av Kendrick och The Weeknd.
16. “BlacKkKlansman” (2018)
Terence Blanchard, en kompositör med en minst sagt gedigen repertoar, har givit ljud åt ett 50-tal filmer och serier, många gånger i samarbete med regissören Spike Lee. Ett exempel på när det samarbetet resulterade i något riktigt bra är ”BlacKkKlansman”.
Soundtracket är melodiskt, trallvänligt och vackert, samtidigt som det är inspirerande och allvarligt. Det finns också en tydlig flirt till 60- och 70-tals soul, jazz och funk, vilket känns friskt. Spåret ”Main Theme – Ron” sammanfattar filmens ljudbild på bästa sätt.
17. ”A Star Is Born” (2018)
”A Star Is Born” består nästan uteslutande av originella succélåtar. Och det är väl kanske inte så konstigt med tanke på att den stora Lady Gaga är inblandad, som förutom att vara riktigt bra skådis, har en pipa som kan väcka de döda. Men även Bradley Cooper levererar rena toner, och tillsammans är duon en fröjd för både ögon och öron.
”Shallow” är i min åsikt en av de bästa låtarna på senare år, oavsett genre.
18. “Joker” (2019)
Den kvinnliga kompositören Hildur Guðnadóttir har lämnat Island för Hollywood – för gott – i och med sitt enorma arbete i ”Joker”, för vilket hon belönades med en välförtjänt Oscars statyett.
Att ge ljud och ton åt berättelsen om hur Arthur Fleck krossas och förvrids till att bli den mytomspunne jokern i periferin av ett sönderfallande samhälle är ingen lätt uppgift. Hildur Guðnadóttir betonar mer än något annat tragiken i sin musikaliska gestaltning. Långa, mörka stråkar och tryckande, känsloladdade cellosolon ger oss en ledsam inblick i Arthur Flecks dalande psykologi. I musiken finns inte galenskapen och kaoset. Bara sorg och övergivenhet.
”Bathroom Dance” och ”Call Me Joker” är de bästa spåren.
19. ”1917” (2019)
”1917” blev inte ännu en krigsfilm. Det blev en banbrytande sådan, som genom linjärt och oavbrutet berättande i realtid, porträtterat i en one-take, otroligt skådespeleri och oåterhållsam brutalitet, bevisade att vi nog aldrig kommer kunna sluta fascineras över världskrigen.
Parallellt med ovanstående bedrift löper dock ett fenomenalt musikarbete som många missar. Thomas Newman, kompositören bakom bland annat ”Hitta Nemo” (2003) och ”A Man Called Otto” (2022), lyckas hela tiden förstärka berättelsen på ett sömlöst sätt.
Det solklara favoritspåret är ”Sixteen Hundred Men”. Gåshud bara av tanken…
20. ”Dune” (2021)
Hans Zimmers senaste mästerverk finner vi på en ökenplanet långt, långt borta. Och denna gång är det inte i samarbete med Christopher Nolan, utan med Denis Villeneuve. Filmmusiken till ”Dune” är nyanserad, många gånger helt vansinnig och bokstavligen talat bortom denna värld.
Jag har aldrig hört mörkare röster, mer kaotiska mixar eller ljud och missljud i så nära relation. Musiken är genomgående extrem och banbrytande, ett skott i mörkret, en mästares snudd på en galen vision. Kanske är ljudet i ”Dune” det som händer när en kompositörlegendar efter många år av succéer tillåts vara fullständigt fri i sin kreativitet?
Se denna video där Hans Zimmer bjuder in oss till processerna bakom musiken i ”Dune”.
Vilka är era favorit-soundtracks från de senaste 20 åren? Har vi glömt någon på listan?
