Inte bara "Önskan" - 5 andra animerade Disney-klassiker som kritikerna hatade

Sedan 1937 års debut ”Snövit och de sju dvärgarna” regerade Walt Disney Animation Studios över animerad film med den ena klassikern efter den andra. Inte minst på julafton via Kalle Ankas TV-special blir vi påminda om hur många ikoniska, tecknade filmer vi fått från studion.

 

Men under 1980-talet började framgången sinade och ökända men relativt uppskattade floppen ”Taran och den magiska kitteln” (1985) ansågs som en spik i kistan innan ”Den lilla sjöjungfrun” (1989) återupplivade Disneys framgångskoncept.

 

Men även om Disney fått återupprättad rykte på senare dagar med inte minst med ”Frost”-filmerna så kläcker de vid tillfällen ur sig en och annan flopp, inklusive årets sågade "Önskan". Här är fem andra animerade Disney-filmer som inte fick något vidare mottagande av kritikerna.

 

 

 

Disney satsade stort på äventyret inspirerat av Jules Vernes klassiker ”En världsomsegling under havet” baserat på legenden om den sjunkna ön Atlantis. Men trots att man använde sig mer av CGI än någon tidigare Disney-klassiker så hade publikens intresse för traditionell animation falnat ordentligt och misslyckandet på biograferna resulterade i att man ställde in såväl en spinoff-serie som åkturer på både Disneyland och Magic Kingdom.

 

Även mottagandet från kritiker var minst sagt svalt där brist på karaktärsutveckling och sammanhängande story sållades ut. Att filmen saknade musikaliska inslag sades bidra till en tristare film och jämförelser gjordes med den livligare ”Shrek”, som släpptes samtidigt och nämndes som en anledning till att filmen floppade.

 

 

 

Fabler har nästan alltid funkat för Disney - åtminstone ekonomiskt. Denna handlar om en man som förvandlas till en björn och på resan till ett magiskt berg bekantar sig med andra djur. Barnfamiljer strömmade till biograferna och även Oscarsjuryn ansåg att den förtjänade en nominering. Men kritikerna höll inte riktigt med.

 

Filmen var den sista att produceras av Feature Animation för Disney när det skulle satsas på mer datoranimerade filmer, och just animationen var en av de främsta bristerna filmen fick kritik för. Men även handling och karaktärer anklagades för att vara återanvänd skåpmat, och filmen är en av Disney-klassikerna med lägst procent på Rotten Tomatoes med 37%.

 

 

 

Disney gjorde uppenbarligen rätt i att anamma det alltmer populära CGI-animationen då denna var deras första helt datoranimerade långfilm och blev den näst mest inkomstbringande, animerade filmen 2005 (efter ”Madagaskar”). Men vem pratar om den idag om något annat som en av Disneys värsta? Ja, inte många hyllade filmen om en paranoid kyckling som tror att himlen ska falla ner när den kom.

 

Kanske lades lite för mycket energi på just animationen då en kritik var att den tekniska presentationen hade prioriterats framför själva berättelsen. Ansedda kritikerna Richard Roeper och Roger Ebert gav den till och med två tummar ner och menade att att CGI och 3D kvittade när historien inte funkar.

 

 

 

Efter floppen ”Taran och den magiska kitteln” var Disney desperata efter en hit och det hölls ett pitch-möte där någon föreslog en remake av ”Oliver Twist” - med hundar. Ja, det kan låta gulligt med en hemlös kattunge som adopteras av ett tjuvaktigt gäng hundar i New York.

 

Visserligen strömmade publiken och gjorde den till en framgång som slog samma års ”Landet för längesedan” och uppmanade Disney till att göra en film om året. Den jämfördes med tidigare klassiker och ansågs som trist och charmlös med en berättelse som var för invecklad och förutsägbar.

 

 

 

Efter Disneys återupprättelse med ”Den lilla sjöjungfrun” så staplades framgångarna på varandra med ”Skönheten och Odjuret”, ”Aladdin” och ”Lejonkungen”. Även den - väldigt - löst verklighetsbaserade kärlekshistorien mellan en indianprinsessa och en brittisk upptäcktsresande resulterade i kassaklirr på biograferna.

 

Men även här jämförde kritikerna den med tidigare Disney-klassiker och menade att den var blek, oinspirerad, ojämn och glädjelös. Den har även kritiserats för historiska, kulturella felaktigheter och romantisering av kolonialism.