5 idéer som kan rädda Martin Beck

När det gäller filmatiseringar och nyversioner är att du kan ändra ganska mycket, så länge andemeningen är korrekt. Det är min starka övertygelse. Så länge karaktärerna och budskapet i grunden stämmer överens med sin förlaga finns alltid utrymme för förnyelse.

 

Så när första säsongen av Beck-serien skulle börja sändas för mer än 20 år sedan var jag hoppfull. Maj Sjöwall och Per Wahlöös böcker har ett syfte som känns mer eller mindre tidlöst, och att se exakt hur Martin Becks grupp skulle fungera i en modern miljö lät som ett dramaturgiskt lovande upplägg. Sedan såg jag ett bakom kulisserna-program på TV4 som direkt förändrade allt. Det var en liten detalj (som jag kommer till senare) med stora implikationer.

 

Att rätta till felsteget är kanske det viktigaste för att göra Martin Beck ﹘ jag pratat här både om karaktären och filmserien som helhet ﹘ relevant igen, men det är långt ifrån det enda som behövs.

 

 

Efter att ha sett några filmer var det tydligt att mina farhågor besannats. I stort sett allt som gjorde böckerna om Martin Beck och hans kollegor intressanta var glömt och begravet, ersatt med något som bortsett från några namn inte gick att känna igen.

23 år och 42 filmer senare, och med en titelkaraktär vars närvaro med tiden minskat markant, har nu rättighetsinnehavarna ett gyllene tillfälle att lägga upp för en ny och fräsch start. Det är ett perfekt tillfälle för hugade filmskapare att rätta till alla fel. Men exakt hur skulle det gå till? Jag har några tankar.

 

 

 

Min första punkt är den viktigaste. Mest centrala. Med böckerna om Martin Beck och hans kollegor ville Maj Sjöwall och Per Wahlöö göra någonting nytt, någonting annat än de deckare som tidigare skrivits i Sverige. För de båda författarna var realismen och det samhällskritiska perspektivet viktigt, och det skulle beskriva polisernas arbete. De var romaner om brott.

Genom att frångå det här, och föra in de Haber-ledda filmerna i en mer generisk fålla av ungefär likadana svenska deckare, så missade man inte bara poängen med förlagan - seriens särställning och unika doft gick också förlorad.

 

Att återvända till Sjöwall/Wahlöös själva syfte med sina romaner, att utgå från detta och se till att det är stommen i kommande filmatiseringar, är med andra ord helt vitalt för att rädda Beck.

 

 

Detaljen som jag nämnde tidigare handlade om vapen. Ett av Martin Becks framträdande drag i böckerna är hans ovilja att bära pistol. I bakom-programmet beskrevs hur han skulle bära vapen i de nya filmerna, eftersom det är nya tider. Kallare och råare, och så vidare. Även om detaljen som sagt var kan verka liten så blev det för mig ett tidigt bevis på att man inte ens tänkte försöka. Man var villig att göra honom till en mer slätstruken karaktär. När vapenvägran i ett modernt brottsbekämpande sammanhang hade kunnat lägga grunden till mer intressanta historier.

Det gäller förstås inte bara vapenvägran, utan även andra karaktärsdrag, men den blev ett tydligt exempel på problemet.

Att dessutom låta Gunvald Larsson bli en högljudd karikatyr av bokversionen och helt dumpa en karaktär som Kollberg, bidrog givetvis till problematiken. Speciellt eftersom de inte ersattes med liknande kritiker och skeptiker. Personer som tidigare varit de naturliga valet för dylika uttryck blev bara urvattnade kopior.

Generellt tror jag också det vore extra intressant att se här karaktärerna, med sina klassiska personlighetsdrag, interagera med en modern tillvaro. Med dagens politik, byråkrati, kriminalitet, och allt det där andra. Hur beter sig dagens Kollberg? Det vill jag verkligen veta.

 

 

 

I vilket format borde då Beck skildras? Strunta i direkt-till-video eller streaming, det är mitt råd. Gå tillbaka till att göra storfilmer baserade på böckerna. Kanske är det dags att faktiskt producera en om året? Följa karaktärerna i realtid, ungefär som böckerna. Alternativt att fokusera på filmerna som hyfsat fristående berättelser. Antingen som perioddramer eller uppdaterade till modern tid, men av filmskapare som kan sätta sin egen tydliga prägel på dessa kriminalhistorier. Bra budget, bra skådisar och ordentliga manus är i vilket fall ett måste.

 

 

Ett annat sätt är att börja om från början med nyskrivna historier för Martin. Det vill säga ungefär vad den här Beck-serien var tänkt att vara, fast korrekt. Låt de gamla böckerna fungera som en lös och ungefärlig backstory och skriv nya i Sjöwall/Wahlöös anda, förflyttad till modern tid. Med de gamla karaktärerna, skrivna som de borde skrivas. Med sina väl beskrivna karaktärsdrag. Byt gärna kön eller hudfärg, modernisera och variera, men glöm inte vilka karaktärerna var i grunden.

Och jag kan acceptera att den här versionen görs för TV eller streaming. Oss emellan är det kanske till och med där den här versionen av Martin, Gunvald och alla de andra verkligen kan frodas.

 

 

 

En sista möjlighet är att fortsätta med den unge Beck. Mycket tyder på att Becks sonson Vilhelm kan bli aktuellt fokus för kommande filmer och visst, gör det, men hitta tillbaka till böckernas ursprungliga syfte. Det är trots allt det enda riktigt viktiga. Även om en ny generation tar över kan namnet Beck ändå hedras genom att hitta tillbaka till beskrivningar av ett brott, till samhällskritiken, och så vidare.

Några av förslagen kan och bör existera i samförstånd. Punkterna tre till fyra hänger ändå på att ett och två blir rätt. Oavsett så är jag positivt inställd till mera Martin Beck på stor duk eller liten skärm, så länge det i slutändan innebär att vi återigen får se filmatiseringar som respekterar vad Maj Sjöwall och Per Wahlöö ville göra med sina fängslande historier och karaktärer.