6 saker vi vill se i säsong 3 av ”Heartstopper”

”Heartstopper”, baserad på Alice Osemans webbserie och serieroman från 2018, när den släpptes på Netflix våren 2022. Serien följer två brittiska tonårspojkar som möts i skolan och blir förälskade. Men paret stöter på hinder i form av Nicks (Kit Connor) nyfunna bisexualitet i en macho-tillvaro som rugbyspelare medan Charlie (Joe Locke) har egna problem i form av mobbning.

 

Serien har välförtjänt hyllats, inte minst för sin inkludering och skildring av hbtq-ungdomar. Förutom huvudkaraktärerna möter vi bland annat Charlies transsexuella väninna Elle (Yasmin Finney) och lesbiska paret Tara (Corinna Brown) och Darcy (Kizzy Edgell). Första säsongen vann fem (av nio nominerade) priser på barn- och familjeversionen av Emmy-galan och blev en av de tio mest sedda, engelskspråkiga serierna på Netflix.

 

Serien har erbjudit vår unga generation en ej tidigare sedd skildring av livet som tonåringar med dess upp- och nedgångar. Med en varm, kärleksfull romans i centrum, full av trovärdiga hinder men befriad från cynisk svärta. Den tacklar också  vid sidan om kärlek och vänskap med varsam hand relevanta problem som mobbning, identitetskris, kroppskomplex.

 

I säsong 2 utvecklas och utforskas Nick, Joe och deras vänners liv och relationer ytterligare, bland annat med ett skolbesök i Paris. Den avslutas inte oväntat med en mindre cliffhanger och vi är redan spända inför den tredje säsongen. Här är några önskemål om vad vi hoppas kunna se i framtiden.

 

Varning: kan innehålla mindre spoilers för säsong 2.

 

 

 

Det är en finstämd, snäll serie där eventuella bråk och konflikter löses på relativt snabba, lågmälda sätt. Och inget fel med det. Seriens styrka är att lysa med bultande hjärta i fronten och promovera kärlek och glädje. Men nu har vårt par Nick och Charlie dejtat ett längre tag och har inte minst i andra säsongen varit nästan löjligt förälskade, stöttande och fina med varandra. Kärleksförhållanden är aldrig problemfria och även om vi såklart vill att det i slutändan ska gå bra för våra hjältar så känns det naturligt med något gräl emellanåt, även - eller kanske speciellt - i en relation mellan två tonåringar.

 

 

 

Tonåringar växer upp och får lust på typiskt tonåriga saker, som att festa. Nick och Charlies vänner gillar på ett sätt att ”festa” men det är nästan uteslutande nyktert, vilket visserligen är sunt i denna ålder. Men det är omöjligt att inte att undra om inte någon av dessa pubertala ungdomar har lite lust att åtminstone pröva alkohol, speciellt med deras återkommande föräldrafria kvällar i diverse hem. Deras fnissiga övernattningar och danskalas är nästan på en dagisliknande, reklamfilmsnivå. Det har endast petats på i ett avsnitt där det inte oväntat var spralliga Darcy som ensam blev tydligt berusad. Låt ungdomarna får vara som många ungdomar är - åtminstone några av dem.

 

 

 

Apropå på tonåringar som växer upp - är det någon lust som väcks i och med puberteten så är det väl tveklöst den sexuella. Nick och Charlie, liksom de andra paren i serien, kramas och pussas oskyldigt genom seriens och kanske tar steget mot mer avancerade aktiviteter under täcket med ro, vilket igen är sunt och smart. Men i säsong två hintas det om att både Nick och Charlie åtminstone haft att göra mer än utbyta saliv i åtanke och nog är de tillräckligt gamla att ge upp den gamla, hederliga oskulden. Inget som behövs skildras grafiskt i den här typen av barnvänliga serien men rollfigurerna i sig förtjänar att få utveckla sitt samliv.

 

 

 

En stor del av säsong 2 följer Nicks uppenbart svåra men inspirerande komma ut-resa inför såväl familj som vänner. Vad som komplicerar det ytterligare är att folk automatiskt antar att han är gay när han presenterar pojkvännen Charlie, varpå han frustrerat måste poängtera att han är bisexuell. Vi fattar, bisexuella är en bortglömd, ignorerad och ibland hånad minoritet på hbtq-skalan som förtjänar representation och att bli hörda. Men nu har vi hört Nick yttra frasen oändligt antal gånger och sett honom berätta för samtliga relevanta karaktärer att det kanske är dags att han får vara klar med att komma ut.

 

 

 

Charlie har under sin förälskelse guidats och stöttats av sin trio av bästa vänner - Elle, Tao (William Gao) och Isaac (Tobie Donovan). Medan de två förstnämnda har genomgått spännande, dramatiska personliga resor och utvecklingar - inte minst med varandra - så har Isaac mest varit bakgrundsfiguren som nästan konstant har näsan i en bok. Mot slutet av säsong två börjar han fundera på sin egen sexualitet och varför han eventuellt inte passar in bland alla förälskade par. Nu vill vi fortsätta lära känna den charmiga bokmalen lika gott som de andra i ensemblen.

 

 

 

Den fabulösa Oscarsvinnaren spelar Nicks förstående, ensamstående mamma och inte oväntat bidrar hon med välkommen pondus och empati till serien. En suverän skådespelare som kan briljera utan att nödvändigtvis ta - eller spela - över och därmed stjäla fokus på de yngre huvudkaraktärerna. Men hittills har mest varit nästan tråkigt snäll, gullig och just förstående utan mycket insyn i rollfigurens person. Med Nick som en av seriens protagonister så vill vi gärna djupdyka en aning i hans liv och relation med sin mamma, speciellt när hon spelas av en sådan ikon som Colman.