I den här artikeln ska vi titta närmare på några av filmbranschens absolut mest dedikerade (manliga) skådespelare, och vad de egentligen ägnat sig åt för att komma in i sina karaktärers innersta väsen. Inom kort kommer också en artikel om de sjukaste kvinnliga metodskådisarna!
Häng med!
Daniel Day-Lewis
En legendarisk metodskådespelare med hela tre Oscarsstatyetter och ytterligare två nomineringar på meritlistan. Under inspelningarna av "Den siste mohikanen" vägrade han konsekvent att äta något han inte själv hade dödat. För "The Boxer" tränade han boxning i hela ett och ett halvt år. För "My Left Foot" vägrade han lämna sin rullstol under inspelningarna, och under inspelningarna av "Lincoln" ville han att alla bakom kameran skulle kalla honom för Mr. President, samtidigt som han inte ville att någon med brittisk accent skulle tilltala honom. Han var nämligen rädd för att hans egen amerikanska accent skulle bli lidande av det.
Robert De Niro
Två Oscars på sju försök har det hunnit bli för De Niro, och en av dem fick han för sin roll som Jake La Motta i Scorseses "Raging Bull" från 1980. Han la på sig nästan 30 kilo på fyra månader och sa efteråt att: "De första 7 kilona var kul, resten var hårt jobb.". Inför rollen som en ung Vito Corleone i "Gudfadern 2" flyttade De Niro till Sicilien och lärde sig där att bemästra ett flertal sicilianska dialekter, vilket gjorde ett väldigt starkt intryck på hans italienska röstcoacher. Inför sin roll i Scorseses "New York, New York" lärde han sig spela saxofon.
Jared Leto
En av senare års mest uppmärksammade fanbärare av "metoden" är onekligen Jared Leto. Och rapporter strömmar in om att han fullständigt gått överbord i sin senaste roll som Jokern i kommande "Suicide Squad". Det sägs bland annat att han skickat använda kondomer till sina skådiskollegor, och dessutom att han givit Margot Robbie (som spelar Jokerns flickvän Harley Quinn) en död råtta i present. Tack!
Christian Bale
Walesaren är vida känd för sin förmåga att fysiskt gå upp i sina roller. Som när han först spelade pinnsmal anorektiker i "The Machinist" och gick ner från drygt 80 kilo till runt 50 kilo, för att därefter bygga upp sig igen till en vikt på 100 kilo för sin roll som Batman.
Adrien Brody
Brody ville känna på hur det egentligen var att bli av med allt inför sin roll som jagad jude i "The Pianist", och bestämde sig helt sonika för att göra slag i saken. Han sålde sin lägenhet och bil, bröt med sin flickvän, isolerade sig i månader, och lärde sig att spela Chopin på piano. Han gick också ner 13 kilo på kuppen, men belönades till sist med en Oscar för Bästa manliga huvudroll vid 2003 års gala.
Dustin Hoffman
Det finns en väldigt känd historia om hur Hoffman och den legendariske Laurence Olivier arbetade tillsammans på "Marathon Man", och den illustrerar perfekt skillnaden mellan en klassiskt skolad skådespelare (Olivier) och en metodskådespelare (Hoffman).
Olivier frågade: "Hur var din vecka, grabben?". Hoffman svarade då att han hade spelat in en scen där hans karaktär skulle ha varit vaken i tre dygn i sträck. "Hur gjorde du då?", frågade Olivier. "Ja, jag stannade uppe i tre dagar och tre nätter", svarade den yngre skådespelaren. Olivier svarade med ett leende: "Varför provar du inte bara på att skådespela?".
Heath Ledger
En postum Oscarsstatyett blev det för Heath efter hans fenomenala tolkning av Jokern i "The Dark Knight", men den kom inte gratis. Ledger bestämde sig innan inspelningarna för att gå till botten med hur en psykopat tänker, och han gjorde det genom att isolera sig själv på ett motellrum i en månad. Han skrev dagbok, i vilken han antecknade sina allra mörkaste tankar, och han övade samtidigt på att hitta Jokerns karaktäristiska manér, röst, och rörelsemönster.
Han gick mycket tragiskt bort i en oavsiktlig överdos av receptbelagda mediciner strax innan filmens premiär, men extra sorgligt blir det när man tänker på vad som stod på sista sidan i hans dagbok. I Jokerns spretiga handstil hade han skrivit: "Bye, bye".
Choi Min-sik
Huvudkaraktären i Park Chan-Wooks "Oldboy" spenderar en hel massa år i finkan, och för varje år bränner han in ett streck på sin kropp. Trots att det såklart hade gått att lösa med smink så tyckte Choi Min-Sik att det vore mer trovärdigt om han de facto brände sig på riktigt. Så han brände sig på riktigt. Med ett skållhett järn. Snacka om dedikation! I en annan scen i filmen vill huvudkaraktären äta något levande, varpå han serveras bläckfisk. För den djupt troende buddisten Choi innebar processen att döda levande varelser ett trauma som det enligt regissören tog lång tid för honom att komma över. Men vad gör man inte för konsten!
Kan du någon bra method acting-historia? Dela med dig nedan!
