8 bra saker som vi lärt oss av Hermione

Jag älskade häxor långt innan J.K. Rowlings förvandlade kvastflygandet till en tävlingssport. Just därför blev jag också störtförälskad i hennes koncept från första gången jag såg Hogwarts tinnar och torn sträcka sig över vita duken. 

Däremot Hermione charmade mig direkt och till skillnad från den utvalda var hon tvungen att jobba hårt för att lyckas, något jag kände igen mig i. Utan hennes kompetens hade Harry och Ron inte överlevt. Hermione är helt enkelt en av 2000-talets skönaste och mest kärleksfulla sidekicks.

Listan på tjejer som fått nöja sig med att agera assistent åt ”den utvalda” kan tyvärr göras lång. Hit-Girl, Prinsessan Leia och Trinity är bara några exempel. Och trots att Hermione i mångt och mycket bara är ännu en i mängden representera hon samtidigt början på en ny era. Dels för att hon inte är macho, men också för att hon inte alltid är speciellt trevlig. Hon är långt ifrån en klassisk tomboy och bara därför diggar jag henne. Inte bara glänser hon i skolbänken, hon gråter och delar ut knytnävsslag till dem som förtjänar det. 

Vi har helt enkelt alla mycket att lära från en av de coolaste häxorna någonsin, nämligen Hermione Granger.

Det är tydligen inte bara jag som i tonåren föredrog att sitta hemma hos min BFF och läsa på om hedniska högtider inför religionsuppsatsen istället för att dricka folköl på en svettig fest i valfri träkoja. Att vara smart är coolt. Det har Hermione bevisat flera gånger. Men det betyder inte att man måste vara högfärdig, för vänskap och mod går alltid före en tebjudning hos Mensa eller en bokrelease med nästa års Nobelpristagare i litteratur. 

Är man inte för knubbig är man för smal, annars har man för krokig näsa, konstig form på underarmen, eller som i mitt fall något så hutlöst som storlek 41 i skor. Nästan alla har blivit mobbade någon gång och vet hur det känns att tro att annorlunda är lika med dåligt. Som Muggle-born har Hermione fått ta emot mycket mer skit än de flesta av oss, men hon visar också att det inte spelar någon roll var vi kommer ifrån eller hur vi ser ut. Viktigast är att vi tror på oss själva.

I dagens supersociala samhälle där alla är sin egen PR-byrå kan den mer introverta känna sig ofrivilligt utlämnad. Vid middagar är jag den som gärna sitter tyst och lyssnar på när andra pratar. Men Hermione visar att det är helt okej att hellre vilja stanna hemma och läsa en bok eller kolla på sin favoritserie istället för att gå ut på krogen eller discodansa med brudarna. Vi kan alla vara ”The Awkward Guy” ibland.

Äntligen behöver vi inte längre bara sitta och titta på och låtsas vara mer intresserade av höstens färgtrender än vad The Dementors pysslar med utanför köksfönstret. Hermione räddar inte bara Ron och Harry, hon är också med vid de avgörande slaget. Nog bevisade hon för hela fantasyvärlden att även brudar är att räkna med när apokalypsen står för dörren. 

Vare sig det gäller att det borde spelas fler Carola-hits på radion, ute- och innekatters rätt till lika leksaker eller att alla, liten som stor, borde få ha jullov- stå upp för det du tror på. Hermione visar gång på gång hur viktigt det är att visa vad man tycker. Inte bara nitar hon Draco när han skrattar henne i ansiktet hon ställer också upp för de mindre lyckligt lottade hustomtarna. Ju mer ärlig du är mot dig själv desto lättare är det att vara ärlig med det du står för. 

Bara för att du är smart måste du inte alltid klä dig i grå mysbyxor, lusekoftor och flanellskjortor. Det är okej att vara fåfäng ibland också. När Hermione glatt snurrar runt i sin rosa klänning på Yulebalen blir alla förvånade över att någon som hon piffat till sig. I en utopi skulle ingen bry sig om yta, men nu kan vi lika gärna erkänna att det kan vara kul att klä upp sig emellanåt.

Utbudet av självhjälpsböcker tycks ständigt öka och dess främsta uppgift verkar vara att få oss att tro att positivt tänkande löser allt. Men det är faktiskt okej att storböla och skrika och sparka på saker också. En känsla blir väl egentligen först negativ när vi låter den ohämmat gå ut över någon annan? Och att försöka vara glad är inte desamma som att inte tillåta sig att känna andra saker. Gör som Hermione och visa hur du känner. Det gör det också lättare för dina vänner att vara där för dig. 

Om du dessutom hänger med typer som Harry och Ron kan det vara extra vettigt att inte alltid lyssna på deras förslag om hur saker och ting bör lösas. Våga tänk själv och lita på din egen instinkt. Den gamla devisen att stå emot grupptrycket gäller inte bara i häxornas och trollkarlarnas magiska universum, det gäller oss Muggles också.

Och glöm inte bort att du ju faktiskt bara menar väl när du poängterar att någon uttalar ett ord fel.