Det blir tydligare för varje dag att film- och TV-världen kommer allt närmare varandra. Här på MovieZine har vi i ett par år följt Patrik Jonssons TV-rapportering och bjudit in till betygsättning av alla de stora serierna. Nu tar vi nästa steg genom att skruva upp nyhetsrapporteringen ytterligare. Den som hjälper oss på traven är Anna Thunman Sköld, TV-bloggare och en äkta "junkie".
Vi sökte en TV-seriejunkie och hittade dig. Hur väl stämmer den beskrivningen in på dig?
- Lite för bra, är jag rädd. Min stackars man visste inte vad han gav sig in på, när han blev ihop med mig. Det är så många kvällar när han suttit och spelat TV-spel och jag haft datorn i knät och han tvingats höra ljudet från exempelvis "Keeping up with the Kardashians", "RuPaul's Drag Race" eller "America's Next Top Model", haha! Den Anna han lärde känna gillade utåt sett bara "bra" grejer, som "Breaking Bad" - hur bra var inte den seriefinalen? - "The Sopranos" och "The Shield" - två bra seriefinalslut där med, förresten. Var var vi, jo, tv-knarkare c'est moi. Det enda jag har svårt att få i mig är svensk tv, om det inte är "Historieätarna", "På spåret" eller något verkligt välgjort drama typ. Som "Bron".
Hur föddes den här TV-passionen hos dig? Vilka program eller serier bär det största ansvaret?
- Alltså, som jag funderat på den här frågan. Jag tror jag alltid haft en förtjusning i tv. Från det att jag var liten och mamma, pappa och jag tittade på TV tillsammans, så där som man gjorde då, med två kanaler och inte mycket annat. (Ja, jag är dinosaurie.) Sen när jag fick egen smak och kanske ändå efter "Lilla huset på prärien", som jag älskade som barn, så måste väl ändå "Bevvan" kommit. Den var otrolig på det sättet att vi samlades i stora tjejgäng (och kanske nån kille) på söndagar när den sändes och såg alla avsnitt ihop. Så även där var tv något som förde folk samman. Hm, märkligt då att jag avskyr schlagerfestivalen och allt runt omkring. Det borde ju passat mig. Hur som helst kom sen "Twin Peaks" och det hade allt för en ung snärta som jag. Jag tror ingen kan förstå hur mycket jag försökte göra knut på körsbärsstänger efter den...
- Sen hade jag musik som stor passion och åkte runt på rockfestivaler och gick på konserter hela tiden. Skrev om musik i olika tidningar. Men när min store idol Kurt Cobain tog livet av sig 1994 dog mycket av mitt musikintresse också... och då tog TV den platsen. På den vägen är det.
Vad gör du när du inte sitter framför TV:n eller datorn?
- Jag förstår inte frågan. Närå, jag älskar att läsa och vore det inte för att jag blivit besatt av japanska bildkorsord hade jag läst mycket mer än jag gör nu. Sen har jag världens gulligaste lilla mops också, ett arv från min svägerska som tyvärr blivit allergisk. Och en man. Och en katt. Och ett hus. Det finns alltid något att göra på det huset. Men jag låtsas inte se det oftast. I'm no Martin Timell.
För att läsarna ska kunna lära känna dig bättre: vilka TV-karaktärer skulle du säga beskriver dig bäst? Vilka identifierar du dig med?
- Men vilka svåra frågor! Jag har alltid känt mig besläktad med Carrie i "Sex and the City" och med Monica i "Vänner". Sen är Leslie Knope från "Parks and Recreation" och jag exakt likadana när vi dricker, det är roligt att se! Och Ron Swanson (från samma serie) och jag är lika besatta av bacon. Jösses, vad jag älskar bacon. Men det måste vara ekologiskt, annars hör jag bara grisarna skrika i mitt huvud. Skulle jag få välja vem jag ville som skulle bli min kille inom TV-världen skulle valet vara superenkelt: Dean Winchester i "Supernatural". Mm-m-mmm... Mina girlcrusher är annars Åsa Avdic från "Plus" i SVT och så Shane från "L Word".
Läs mer av Anna i Thunmans TV-blogg, och såklart i nyhetsflödet här på MovieZine som startar idag.
