Är den nya västernserien ”The Son” en värdig ersättare till ”Hell on Wheels”?

Förra sommaren avslutade AMC sin relativt långgående västernserie "Hell on Wheels" (2011-2016). Redan nu, knappt ett år efter, är det återigen dags för ytterligare en krutstänkande västernserie från kanalen. Lyckas den dock fylla upp det tomrum som just "Hell on Wheels" lämnade efter sig? Jag skulle nog vilja svara både ja och nej på den frågan, lyckligtvis mest ja.

Nu ska man egentligen inte hålla på att jämföra serier så här sinsemellan, man gjorde samma misstag 2011 då man lite korkat jämförde "Hell on Wheels" med "Deadwood". "Hell on Wheels" var inget nytt "Deadwood", men den var ändå helt okej. För så fort man släppte den tanken, själva jämförelsen, upptäckte man ganska snart att "Hell on Wheels" faktiskt var en rätt bra västernserie.

Det är lite samma situation vi ställs inför nu. "The Son" är vare sig ett nytt "Deadwood" eller en ny "Hell on Wheels", men den fungerar relativt bra ändå. Efter endast två sedda avsnitt är det så klart svårt att ge en fullständig dom, men lite substans av värde har ändå min trötta gamla hjärna lyckats suga upp. Vi ska ta och gå igenom just den substansen om en liten stund, först lite om själva handlingen.

 

 

"The Son" kretsar främst kring den djupt Texasrotade Eli McCullough (Pierce Brosnan), även kallad The Colonel. McCullough är en ganska kall och hård man, för att inte säga hänsynslös, som har bestämt sig för att lämna livet som farmare och istället satsa på den allt mer heta oljan. Japp, lite "There Will Be Blood"-stämning blir det allt, med detta sagt når dock "The Son" inte upp till den filmens briljans.

Serien utspelar sig främst 1915, men då vi i början kastas in i handlingen är det 1849. Väl där får vi sedermera följa en ung McCullough (Jacob Lofman), vi får liksom stifta en djupare bekanskap med honom, få lite svar om varför han blivit den hårda och samvetslösa man han är "idag" (1915). Bland annat får vi bevittna då han blir kidnappad av indianer och får se sin familj mördad. Dessa flashbacks blir ett återkommande tema även i följande avsnitt.

Naturligtvis fylls serien med många fler berättelser och karaktärer, till exempel har McCullough två söner; Peter (Henry Garrett) och Phineas (David Wilson Barnes), dessa får ni dock lära känna på egen hand.

Jag personligen tycker som sagt att "The Son" fungerar rätt bra. Visst har vi sett och hört liknande historier och karaktärsutvecklingar tidigare, men som underhållning för stunden fungerar "The Son" alldeles utmärkt. Dessutom kryllar det inte av västernserier, eller västernproduktioner över huvud taget, längre så det är alltid kul då en kanal satsar på just denna genre, så tack för det AMC.

Hur som haver, här är några punkter som i korthet sammanfattar de aspekter jag tycker var värda att nämnas:

 

 

"The Son" bjussar på en sådan där härlig och passande stämning. Västernfanatikern ska absolut ge serien en chans, här bjuds vi på allt från stora vindpinade slätter, höga berg, härjade vildmarker och slitna gamla städer. Miljö och stämningsmässigt har den med andra ord mer eller mindre av allt det där som vanligtvis är standard i en sådan här typ av serie.

 

 

Även denna aspekt ingår väl lite i själva stämningen som jag snackade om här ovanför. Nu är det inte direkt så att "The Son" spelar i "Spartacus" eller "Banshees" liga då det gäller blod, våld och brutalitet, den bjussar dock ändå på rätt hårda tag. Detta är något jag uppskattar, detta var en mycket våldsam och framför allt hård tid och då ska det inte heller gullas allt för mycket. Det blir onekligen mer realistiskt på detta viset. Kort och gott är "The Son" alltså ingen "Spartacus" men inte heller något "Lilla huset på prärien".

 

 

 

I det stora hela har "The Son" relativt stabila skådespelarinsatser. Det kan hända att man ibland känner att visa i ensamblen behöver lite mer tid, några ytterligare avsnitt, för att liksom bli lite mer varma i kläderna. I överlag är det dock helt klart godkänt på denna biten. Främst är det dock Brosnan som imponerar, jag ser dock ett litet problem med att han ska föreställa en tvättäkta Texasfödd, ibland det blir aningen styltigt för den gamle irländaren just i denna aspekten. Med detta sagt må han vara lite opassande för karaktärens ursprung, förutom just detta gör han dock en mycket stark insats.

 

 

Här snackar jag definitivt främst om Brosnans Eli McCullough, en herre som inte viker en tum för att uppnå det han vill. Visserligen får jag ibland känslan av att McCullough har många gråzoner i sig, men i slutändan uppfattas han som hård, brutal och hänsynslös. Jag hoppas verkligen de fortsätter att skänka den här karaktären mer djup, den har nämligen potential att bli en sådan där oförglömlig figur.

 

 

Sammantaget börjar "The Son" så där lagom bra, varken mer eller mindre. Den har dock en stor potential, den har alla förutsättningar att växa till sig och bli en riktigt stark västernskildring. Gillar även att de valt att gå lite på oljespåret, ett tema som faktiskt inte skildrats allt för ofta i just västernproduktioner. Skådespelarmässigt stabil och annars en relativt snygg produktion. Västernfanatikern ska helt klart den en chans.

"The Son" har för tillfället ännu inte köpts upp av någon svensk kanal.

Vad tror ni, blir "The Son" en serie ni lägger till intresselistan? Tycker ni världen behöver fler västernserier? Kommentera gärna nedan!