Anne Heche måste ha ont om jobberbjudanden nu för tiden. Sedan hennes gyllene karriärdagar under 90-talet verkar hon ha glidit bort från rampljuset så där tyst och tragiskt som många före detta Hollywood-älsklingar gör på äldre dagar.
Det eller så har hon på senare tid förlorat allt vad omdöme heter. För hennes storroll i Syfys senaste skapelse är inte något vi varken kommer att glömma eller förlåta på ett långt tag trots pärlor som ”Donnie Brasco” och ”Wag the Dog”.
Det är lika bra att säga det på direkten, ”Aftermath” är det vidrigaste som förorenat våra TV-skärmar på länge och här är varför.
1. En banalt fånig handling
Glenn Davis och William Laurin är duon med överkreativ fantasi som ligger bakom detta domedagsspektakel där familjen Copeland får uppleva slutet av alla slut i form av en biblisk katastrof. Och det är många katastrofer som ska plöjas igenom.
Mellan demoninvasioner, zombievirus, jordbävningar, tornados och inte minst himlafallande meteoriter så hinns det knappt med något alls, som att exempelvis lära känna karaktärerna.
Att skriva manus till det här kan inte ha varit svårt mest på grund av att det inte existerar något. En otrolig historia som grundar sig på en än mer en bisarr dialog där vad som borde vara den mest skräckinjagande händelse, som att din dotter kidnappas av en flygande demon, möts av en axelryckning.
Här är den största chocken inte att världen snart möter sin domedag utan att bensinen inte räcker till eller att mobilbatteriet håller på att ta slut. Banalt så att det räcker och blir över.
2. TV:s dummaste karaktärer
Här har vi en pistolvitande tuffing till mamma som verkar vara inkapabel att ta av sig sina solglasögon även i mörka källare, den småflummige farsan som passande nog råkar veta allt om allsköns mytologi, två döttrar där den ena är en småtöntig besserwisser medan den andra är en killsuktande rebell och slutligen storebrorsan som är lika blek som en tapet.
Men problemet slutar inte vid en icke existerande sympati för huvudkaraktärerna. Ovanpå det råkar vår familj också vara otroligt korkade och jag menar inte bara leka-hjälte-korkade utan rakt av hjärndöda vilket försätter de i konsant knipa. Året är 2016, vi har alla hört talas om zombiesar och att inte slösa ammunition för guds skull.
3. Antika specialeffekter
Minns ni ”Xena: Krigarprinsessan” eller ”The Adventures of Sinbad” och varför inte ”Hercules: The Legendary Journeys”? Alla goda kultklassiker från 90-talet som vi antagligen skulle se om med lust och glädje inte nödvändigtvis för de idag pinsamma specialeffekterna utan för deras nostalgivärde.
”Aftermath” saknar allt vad nostalgi heter men bjuder ändock på de lamaste specialeffekterna som synts i TV på länge. Återigen tror sig Syfy kunna lura sina tittare genom att snåla men det är svårt att backa när man en gång tagit den vägen och levererat fantastiska kreationer som ”Battlestar Galactica” och ”The Expanse”. Varför skulle vi nöja oss med mindre.
Och när vi så slutligen får se vad som i avsnitt efter avsnitt satt skräck i den helylle lokalbefolkningen så visar det sig vara något så lamt som en flygande ödla som tycks ha samma flexibilitet som ett pappersflygplan. Och så här fortsätter det.
Sammanfattningsvis är problemet är så mycket djupare än ett par dåliga avsnitt, ”Aftermath” får en att undra om Syfy aktivt vill att tittare ska byta kanal men framför allt vem som sitter och pumpar in pengar i sån här smörja och varför denna person inte fått sparken. Här fanns en vrickat spännande grundidé men resultatet känns känns som en total kraschlandning av så sällan skådat slag att man med knuten näve vill skrika ”Bojkott!”.
Det blir garanterat inte mer än en säsong men det är ju också vad Syfy tycks sikta på allt mer.