När Michael Endes bok ”Den oändliga historien” skulle filmatiseras på 1980-talet höll man inte tillbaka ekonomiskt. Med en budget på 60 miljoner D-mark (cirka 25-27 miljoner dollar) blev det den dyraste filmen producerad utanför USA och Sovjetunionen. Ändå blev den en enorm framgång som drog in 100 miljoner dollar och fick två uppföljare.
Men det är första filmen som är den klassiker en hel generation växt upp med, älskat och gråtit till. Vi följer elvaåriga Bastian (Barret Oliver) som sörjer sin döda mamma och mobbas i skolan. Han börjar engagerat läsa titelboken, en saga om landet Fantásien som hotas ödeläggas av det hotfulla Ingentinget.
Det är ett svindlande äventyr där fantasin inte når några gränser och det bjuds på en kavalkad av häftiga, praktiska specialeffekter. Hjälten Atreju (Noah Hathaway) var killen vi hejade på, draken Falkor var husdjuret vi ville ha och Limahls ledmotiv ”The Neverending story” var 80-talshiten vi nynnade på.
Filmen var nyligen framlidne regissören Wolfgang Petersens första engelskspråkiga film, efter internationella genombrottet med ”Ubåten”. Men trots publiken och kritikernas uppskattning så var Ende själv missnöjd med resultatet. Han menade att Petersen skrivit om manuset utan att rådfråga honom och kallade resultatet ett ”gigantisk mainstream-melodrama av kitsch, plysch och plast”.
Där är nog Ende väldigt ensam om att ogilla filmen. I sin recension från 2016 skrev Katarina Emgård att ”Förutom ett tilltalande budskap är det främst det estetiska som förför mig. Miljöerna är riktigt snygga, både i färgval och utformning, men även dockorna får en egen fanfar.”
Se trailern här:
Här kan du se ”Den oändliga historien”:
• Idag på Kanal 5 12.10
• Hyr/köp på SF Anytime och liknande tjänster
• Hyr/köp på SF Anytime och liknande tjänster
