Vissa påstår att "Die Hard" inte ens kan kallas för en julfilm. Andra menar att det är först när de yngsta har gått och lagt sig, när svärfar snarkar i fåtöljen och "Die Hard" smattrar igång på reklam-tv som den sanna julefriden infinner sig. MovieZines Jakob Åsell utreder varför John McTiernans hårdkokta actionklassiker från 1988 är en lika självklar jultradition i tv-rutan som Kalle Anka.
För att en barfota Bruce Willis är julens verklige frälsare
"Die Hard" markerade det stora genombrottet för Bruce Willis som actionhjälte i en film som ofta toppar listorna över tidernas bästa actionfilmer. Willis flög rakt igenom rutan som den karismatiske, snabbkäftade och kedjerökande NYPD-snuten John McClane. En hårt arbetande "average joe" som trotsat sin flygrädsla för att få komma hem och fira jul med sin familj i Los Angeles, men som istället tvingas kämpa mot ett dussin tungt beväpnade tyska terrorister som kraschat julfesten på hans frus arbetsplats i Nakatomi Plaza (skyskrapan som i verkligheten är huvudkontor för filmstudion 20th Century Fox). Att se en blanksvettig och blodig John McClane genomgå ett bibliskt lidande för att rädda julen är en odödlig institution inom reklam-tv. Nämnde jag att han, precis som både Jesus och Ernst Kirchsteiger, är barfota?
För att Hans Gruber är den ultimata Grinchen
Hans Gruber är filmskurkarnas Mercedes-Benz. Alan Rickman skrev in sin kultiverade, västtyska terrorist bland filmhistoriens största skurkar med en ikonisk rolltolkning som tåls att se om och om igen. Gruber och hans långhåriga rövarband kunde bry sig mindre om att de kraschar julfesten - de vill åt pengarna och är beredda att gå över lik för att genomföra sina terrorplaner. Gruber är slug, sofistikerad och en formidabel antites till Bruces Willis skitiga amerikanska cowboy-hjälte. Likt alla stora filmskurkar går Gruber ut i stor stil, hans fall från Nakatomi Plaza markerar inom vissa cineastiska kretsar, julens höjdpunkt.
För att "Die Hard" är fullproppad av juligheter
Bortsett från att hela filmen utspelar sig på julafton så dryper även soundtracket av julmusik som Run-DMCs “Christmas in Hollis”, “Let It Snow” och “Ode to Joy”. Det kryllar av 80-talsjultröjor, McClane har sin pistol tejpad med jultejp på ryggen i slutet och vem kan glömma snöfallet av aska och fondpapper när John återförenas med sin fru Holly?
För att julefriden mår bra av lite action
Det är lätt att bli lite dåsig av all julmaten och behöva en time-out när den gemytliga släktsamvaron tär på psyket och julklapparna varit en besvikelse. Då finns en alldeles speciell tröst i att sjunka ner i soffan framför Hollywood-smällkaramellen "Die Hard" medan svärfar snarkar bredvid. "Die Hard" är actionfilm av allra högsta märke. Fotot, manuset och castingen håller yppersta klass. Filmen skrev om instruktionsboken för amerikansk action och inspirerade en hel drös av mediokra filmer om ensamma antihjältar fast bland elaka terrorister ombord på bussar, båtar eller flygplan. Kopiorna är många men det finns bara ett original.
För att Die Hard påminner oss om julens viktiga budskap
Alla önskar vi oss fred på jorden, men ingen vill göra det hårda jobbet. Ingen utom John McClane. Julen handlar ju om så mycket mer än tomtar och Disney-fluff. "Die Hard" är en tidlös julsaga om ljuset som trotsar mörkret, om vikten av vänner, familj och.. maskingevär (“Now I have a machine gun, ho-ho-ho"). Julen handlar ju även om traditioner och nostalgi. För många med mig är det lika högtidligt att gräva fram "Die Hard"-videokassetten ur förrådet som att plocka fram julpyntet. Nakatomi Plaza är granen som aldrig barrar. Yippee ki-yay!
Vilken film tycker du är tidernas bästa julfilm?
