Få regissörer har påverkat filmkonsten lika mycket som David Lynch. Med filmer som "Mulholland Drive", "Wild at Heart" och "Blue Velvet" har han skapat sitt eget uttryck som inspirerat otaliga filmskapare världen över.
Men trots sin kärlek till film var Lynch extremt selektiv när det kom till vad han kallade mästerverk. I boken "Catching the Big Fish" från 2006 avslöjade han de tre filmer som han ansåg förtjänade epitetet.
Federico Fellinis "8½" från 1963 var den första filmen Lynch gav högsta betyg. Filmen, som ofta kallas en av historiens främsta, följer en regissör fast i en kreativ svacka som reflekterar över sitt liv.
– Det skulle vara "8½", för hur Fellini lyckas åstadkomma med film vad abstrakta målare gör, förklarade Lynch.
– Nämligen att kommunicera en känsla utan att någonsin säga eller visa något på ett direkt sätt, utan att förklara något, bara genom ren magi.
Den andra filmen var Jacques Tatis "Semestersabotören".
– Jag skulle visa "Semestersabotören" för den otroliga synvinkel som Jacques Tati kastar på samhället... När du ser hans filmer inser du hur mycket han visste om – och älskade – den mänskliga naturen, och det kan bara inspirera till att göra detsamma, menade Lynch.
Sist men inte minst nämner Lynch Alfred Hitchcocks "Fönstret åt gården" från 1954. Han imponeras av hur Hitchcock, genom James Stewarts rullstolsbundna karaktär, lyckas berätta en komplex mordhistoria med total kontroll över filmtekniken.
– James Stewart lämnar aldrig sin rullstol under filmen, och ändå följer vi genom hans perspektiv ett mycket komplext mordmysterium. I filmen lyckas Hitchcock ta något enormt och kondensera det till något väldigt litet. Och han uppnår det genom total kontroll över filmtekniken, förklarade Lynch.