Sorlet av röster tystnar och publiken sveps in i ett nästan totalt mörker. Det ligger en förväntan i luften. Salen håller andan. De många spelutvecklarna i publiken fokuserar sina blickar mot scen. Det här är deras kväll, deras ljuvliga stund på jorden.
Mörkret är omfamnande och varmt, men strax genomborras det av ljuskaskader när spelföretaget Dices bombastiska hjältemusik och elektronika bryter fram på scen. De framförda styckena ackompanjeras av en intensiv ljusshow och skräddarsydda projektioner på duk som gav en 3D-effekt på scenen. Det är den mest klassiska av kulturyttringar som omfamnar den mest kommersiellt framgångsrika. Men blir föreningen till kärlek eller smälek?
Specialföreställningarna Dice at the Opera är något unikt i svensk kontext – upphovet är att en Sveriges största spelstudior – Dice (ägt av stabila EA och med en miljardomsättning i ryggen) firar uppkomsten av studion i lilla Växjö för 30 år sedan. Sedan dess har man växt till ett multinationellt bolag med över 700 anställda och en av spelvärldens största kassakor i form av den omåttligt populära krigsspelserien "Battlefield".
Kompositionernas namn ”Mud and Blood”, ”The Ambush” och ”Steel on Steel” skvallrar om typen av musik – det är en klassiskt manligt hjältemod i en filmisk tradition (konstformerna har i ärlighetens blivit svårare att skilja åt med åren och teknikens framsteg).
Det var åratal sedan jag sysslade med professionell speljournalistik för tidningar som Superplay (men jag tror på devisen gamer for life och spelar fortfarande).
Sugen på nya intryck var jag naturligt nyfiken på att se en elitorkester gifta sig med det svenska spelundret i en sci-fi-inramad crossover blänkande samtid. Kanske låg det mig till fatet att jag inte har något personligt band till Dices spel och spelmusik – "Battlefield" har miljontals fans världen över och föga överraskande förärades spelserien majoriteten av föreställningens speltid (de andra spelen var "Star Wars: Battlefront" och "Mirrors Edge").
På tal om den strömlinjeformade framtiden känns det som om att konsertens kreatörer har ansträngt sig om att ge sitt verk en futuristisk inramning – där det något spretiga musikmaterialet - pampiga orkesterstycken framförda av det framstående Kungliga hovkapellet – hålls ihop av Andreas Nilssons specialgjorda projektioner och performanceelementen på scen framförda live av artister som Johan Skugge och Jukka Rintamäki (som komponerat Battlefield 3 och 4) och Solar Fields (som komponerat "Mirrors Edge" och "Mirrors Edge Catalyst").
Mina personliga favoriter ur den månghövdade uppsättningen är den underbart suggestiva "Theme for Kjell" ("Battlefield 4") och ståtligt pampiga "Battlefield V Legacy Theme".
Flyter det klassiska orkesterpampet och den rent elektroniska datorgenererade musiken ihop friktionsfritt? Kanske inte helt. Trots allt är till och med själva "Battlefield"-musiken uppdelad i traditionellt pampiga hjälteklassiker (signerade Johan Söderkvist, Patrik Andrén och Mikael Karlsson) och Johan Skugges och Jukka Rintamäkis mer experimentella elektronika i del 3 och 4 av serien. Även Solar Fields sciencefictionkantiga musik till "Mirrors Edge" står i skarp kontrast till Star Wars-kompositionernas långt mer traditionella filmiska sound.
Det kreativa team med Andreas Nilsson i spetsen gör dock ett bra arbete för att knyta ihop säcken med sina specialskräddade projektioner med tredimensionella effekter. De närvarande artisterna Skugge, Rintamäki och Solar Fields framträder även på scen för att höja pulsen. Det kungliga hovkapellets orkester höjs och sänks nedanför publikens synfält för att ge extra effekt åt vissa stycken – något som definitivt gör intryck.
Allt sammantaget är föreställningen en sevärd crossover som visar på vitaliteten hos det svenska spelundret och branschens fortsatta möjligheter för att fostra och ge möjligheter till talanger inom olika kulturfält, vare sig de är experimentella eller traditonella, avigt kantiga eller harmoniska.
Ni kan se Dice at the Opera på Kungliga Operan fredag den 28 oktober klockan 19.00 samt lördag den 29 oktober klockan 18.00. Föreställningarna är på cirka 80 minuter utan paus. Mer info hittar ni på Operans hemsida.
