"Doom Patrol" är skruvad, innovativ och full av hjärta

Snart finns det så många superhjälteserier att välja mellan, att det som serietidningsfantast är näst intill omöjligt att hänga med i alla. Ändå fortsätter det komma fler. Många fler. Marvel och DC är de som pumpar ut flest serier, och nu är det snart dags för DC:s förmodligen knäppaste serie hittills att komma till Sverige.

 

"Doom Patrol" är en spinoff från "Titans" som hade premiär under 2018. Vissa medlemmar av laget presenteras redan i "Titans", men det krävs inte att du ser något särskilt innan du ger dig in i "Doom Patrol".

 

Här får vi följa en grupp outsiders som blir omhändertagna av en äldre man i rullstol på en stor herrgård. Känns det bekant? Ja, premissen är väldigt lik "X-Men", men snabbt inser man att skillnaderna i manus och regi överväger likheterna i handling.

 

 

 

Den första karaktären vi får lära känna är Clifford Steele (Brendan Fraser) som är en douchebag av rang. Han är otrogen mot sin fru med barnskötaren och han bryr sig bara om sig själv och sin racingkarriär. När han en dag råkar ut för en allvarlig olycka, hamnar han i djup koma och vaknar inte förrän ett par år senare, instängd i en robotkropp. Här träffar han Niles Caulder (Timothy Dalton) som bor i en herrgård och lever för att förbättra liven för människor med speciella krafter.

 

Här finns den övriga gruppen som vi får lära känna under seriens gång. Jane (Diane Guerrero) som har lite problem med att flera personligheter vill leva i hennes kropp. Larry (Matt Bomer) som är brännskadad över hela kroppen och har en elektrisk entitet levandes inuti kroppen. Och till sist Rita Farr (April Bowby), en tidigare skådespelerska som har problem med att kroppen blir till en geggig sörja när hon blir stressad. Vi får följa den här gruppen på deras äventyr där de inte bara hittar varann som vänner, utan hela tiden söker efter vem de själva egentligen är.

 

 

 

En bonus är att vi får en nytolkning av Cyborg (Joinvan Wade) som introduceras i det andra avsnittet. Förhållandet mellan Victor Stone och hans pappa är en av de mest intressanta aspekterna i serien, och den tunga seriositeten bidrar till en behaglig balans mot seriens övriga hjältar. Och han blir mobbad för att han inte är med i Justice League, vilket är kul. 

 

 

 

Serien glänser verkligen i sitt fokus på just karaktärerna. Här står inte specialeffekterna eller någon pulshöjande story i centrum, utan det vitala är våra alternativa superhjältar som försöker hantera sina tidigare misslyckanden i livet. För alla har något mörkt i sitt förflutna de tampas med, och genom flashbacks och andra, kluriga sätt, får vi ta del av hur de blev som de blev och varför.

 

Det enorma fokuset på karaktärernas utveckling gör att man nästan känner sig som en kompis till dem i gänget, eftersom man får lär känna dem på djupet. Det känns fräscht och nytänkande, jämfört med andra superhjälteserier som kanske inte lägger samma fokus på karaktärsdjupet.

 

Alan Tudyk spelar seriens berättarröst och superskurk, Mr Nobody. Ett misslyckat experiment som har förmågan att tala till oss i publiken a la Deadpool. Han talar om och till allt från Reddit-troll till DC-fans. Detta blandat med magiska åsnor, nazistiska dockteatrar och blodsprutande fightingscener gör att "Doom Patrol" sticker ut tillräckligt i denna överfulla genre för att kännas uppfriskande och spännande.

 

 

 

En annan sak som serien gör annorlunda är att varje avsnitt känns som ett nytt litet äventyr. Det känns lite som en "throwback" till de tecknade serierna när man var liten, där man inte behövde se det förra avsnittet, utan varje gång var det ett ny historia vi fick följa med i. Det gör att storyn sällan tyngs ner av "filler-avsnitt" där handligen känns långsam. Istället får varje avsnitt ny energi av den uppgiften som ligger framför våra huvudkaraktärer.

 

Trots att jag endast har sett tre avsnitt, vill jag rekommendera den här serien till alla som gillar lite metahumor, psykadeliska äventyr, eller bara vill sätta sig ner och lära känna några nya karaktärer på djupet. Jag kommer att följa dessa outsiders till slutet.