En av fjolårets absolut största överraskningar var den melankoliska komediserien "Better Things". Nej, inte "Stranger Things", "Better Things".
För alla er som inte hoppade på tåget redan då kan jag berätta att serien kretsar kring Sam (Pamela Adlon). En medelålders, frilansande skådespelerska som tragglar sig fram så gott hon kan där borta i Hollywood.
Sam är dessutom ensamstående mamma till tre döttrar och har sin mycket välvilliga men ack så påfrestande mamma till granne. Att säga att Sam, som för övrigt baseras på Aldons verkliga liv, är trött får nog kallas för en underdrift. Hon är riktigt djävla supertrött.
För alla er som inte hoppade på tåget redan då kan jag berätta att serien kretsar kring Sam (Pamela Adlon). En medelålders, frilansande skådespelerska som tragglar sig fram så gott hon kan där borta i Hollywood.
Sam är dessutom ensamstående mamma till tre döttrar och har sin mycket välvilliga men ack så påfrestande mamma till granne. Att säga att Sam, som för övrigt baseras på Aldons verkliga liv, är trött får nog kallas för en underdrift. Hon är riktigt djävla supertrött.
Vad är det då som gör "Better Things" så jäkla bra?
För det första skulle jag vilja säga på grund av att den egentligen inte är en tvättäkta komediserie. Visst bjuds vi på en jäkla massa underhållning och skratt, här levereras dock ungefär lika mycket allvar. Det kan mellan varven faktiskt bli riktigt hjärtskärande. Med detta sagt ska ni dock inte rygga tillbaka. Jag antar att nyckelordet här är dramedy.
För det andra känns "Better Things" så oerhört ärlig, naken och äkta. Trots att serien kretsar kring en skådespelerska i det flådiga Hollywood, blir det aldrig så där påklistrat vackert eller överdrivet glamoröst. Tvärtom är det hela tiden väldigt jordnära där igenkänningsfaktorn ständigt är närvarande.
För det andra känns "Better Things" så oerhört ärlig, naken och äkta. Trots att serien kretsar kring en skådespelerska i det flådiga Hollywood, blir det aldrig så där påklistrat vackert eller överdrivet glamoröst. Tvärtom är det hela tiden väldigt jordnära där igenkänningsfaktorn ständigt är närvarande.
För det tredje och fjärde säger jag helt enkelt Pamela Adlon och Louis C.K., med andra ord skaparna av "Better Things". Förutom att ha varit med och skapat denna genuint härliga serie, är Adlon dessutom helt makalös i huvudrollen. För att inte säga utelämnande och äkta. Det är inte varje dag man stöter på sådana här pass välspelade och välskrivna komediserier, detta i sig är egentligen ännu en anledning till att "Better Things" sticker ut.
För det femte är "Better Things" en väldigt enkel serie att konsumera. En lättuggad produktion och detta trots att den mellan varven, som tidigare nämnts, skänker oss viss allvar och drama. Sedan har seriens avsnitt ofta ingen tydlig början eller några tydliga slut. Det hela är ungefär som att kika in i någons liv i små trettio minuters sekvenser. Någons oerhört intressanta, underhållande och smått kaotiska liv.
Om ni nu har lyckats med att missa "Better Things" råder jag er att genast plocka upp den, ni kommer knappast att ångra er. Dess andra säsong började hos HBO Nordic för några veckor sedan, medan hela den första säsongen finns tillgänglig sedan långt tillbaka. Seså, vad väntar ni på?
