Eftersnack: Geniala "Fargo"-finalen låter tittaren avgöra slutet

Säsongsfinaler är ofta avgörande för hur en tv-serie ska kommas ihåg. En briljant serie som slutar på ett otillfredsställande sätt, blir sällan ihågkommen som utmärkt. Av er som sett J.J. Abrams hit ”Lost”, är det säkert lika många som kommer ihåg den för sin kvalité, som för sitt abrupta slut. Detta beror delvis på att man lättare kommer ihåg det senaste man sett och delvis på att finalen ofta sätter prov på serieskaparens förmåga att knyta ihop alla lösa trådar och skapa en sammanhängande berättelse.

I en mystisk och tematisk serie som "Fargo", är det en svår balansgång mellan att besvara alla tittares uppenbara frågor och samtidigt behålla den gåtfulla känslan som präglat hela serien. Noah Hawley lyckas dock med detta genom att skapa ett slut som är definitivt, utan att avslöja vad detta slut faktiskt är.

 

Låt mig förtydliga; du kanske har hört talas om Schrödingers katt? Ett tankeexperiment som blivit allmänkunskap genom komediserien ”Big Bang Theory”.

 

 

Experimentet går ut på att en katt placeras i en sluten kammare tillsammans med ett gift som har dödlig effekt i 50% av fallen. Fram tills att man kikar in i kammaren är katten både levande och död samtidigt. Utfallet är definitivt, men man kan inte säkert veta vilket slutet är.

 

"Fargo" avslutas på samma sätt. Gloria Burgle, som representerar det goda och oskyldiga, sitter mitt emot V.M. Varga, som representerar det onda och giriga. Vi vet att det slutar med att Gloria antingen skipar rättvisa för Vargas alla brott, eller att Varga kommer undan genom sina högt stående kontakter. Vad som faktiskt händer är upp till tittaren.

Detta slut är ett genialiskt sätt att avsluta en serie vars handling lika mycket drivits av det underliggande temat, som av det faktiska händelseförloppet. Handlingen har visserligen förts framåt av karaktärer som Gloria och Nikki i sin kamp mot V.M. Varga, men har lika mycket handlat om den universella kampen mellan gott och ont. Hela säsongen har känts som en kosmisk vågskål som ständigt väger dessa parter och tillför utomstående element såsom den gåtfulle Paul Marrane på den ena sidan och en ofattbar otur på den andra.

 

 

De sista scenerna i säsongsavslutningen kan vara det sista vi ser av serien. Noah Hawley har klargjort att han inte har några direkta planer på en ny säsong, även om han heller inte har uteslutit en fortsättning.

 

Passande nog avslutas dessutom finalen i nutid, efter två säsonger under tidigare decennier och det känns därmed som vi fått se de indirekta konsekvenserna av tidigare säsongers händelser. Den något nostalgiska och avslutande känslan förstärks av Mr. Wrenchs avgörande närvaro, som blir den direkta länken till tidigare säsonger och man kan inte undgå att fundera på hur tidigare händelser kan ha påverkat honom att göra de val han nu gör.

"Fargo" är en serie som snuddar vid perfektion och avslutet lämnar tudelade känslor. En del av mig vill kunna fortsätta njuta av tv-världens absolut bästa antologi och en del av mig inser att flera upplagor riskerar att förstöra Noah Hawleys geniala avslutningsscen.