Det tredje avsnittet av "Succession" innehåller så många bisarra scener att jag börjar undra om manusförfattarna skrivit manuset på skämt och nu läser twitter-mentions för att se hur många som går på det. Men faktum är, att det funkar.
Det är som att man inte förstår vad man tittar på, en fullständig fabricering av de mest skumma karaktärerna i den mest skumma miljön eller hyper-realism. Vilket just är det som gör att det funkar. Vi befinner oss i samma bisarra situation som syskonen Roy. En situation de aldrig befunnit sig i, en situation utan faders vakande blick och styrande hand. Som om den elaka dagisfröken som håller barnen i skick plötsligt blir sjuk och det råder anarki på lekplatsen.
Egentligen känner vi honom inte så bra, eftersom han i första avsnittet åkte in på sjukhus sedan dess legat gömd av sin fru bakom stängda dörrar. Men vi vet mer än väl, att han eventuellt är den sista personen man skulle vilja ha i sitt liv. Förutom det faktum att han uppenbart är för gammal för att köra på som han gjort i alla år (vem kissar i en garderob i mitten av natten, i tron att det är en toalett?) och att företaget alltid varit och är hans allt. Det som för honom går före allt. Redan där är hans förutsättningar usla för att kunna vara en bra pappa. Och faktum är, att han inte ens försöker.
Kanske är det en sådan sak som kommer med framgång och pengar, att man slutar se barnen som familj och mer som spelbrickor som ska vridas och vändas rätt för att få ultimat utdelning. Därför är det extra kul att se hur dessa spelbrickor reagerar när de är utan manipulationen och försöker hitta sina egna vägar. Därför blir också den stroke han drabbas av, den första goda gärningen han gjort för sina barn.
Det är som att man inte förstår vad man tittar på, en fullständig fabricering av de mest skumma karaktärerna i den mest skumma miljön eller hyper-realism. Vilket just är det som gör att det funkar. Vi befinner oss i samma bisarra situation som syskonen Roy. En situation de aldrig befunnit sig i, en situation utan faders vakande blick och styrande hand. Som om den elaka dagisfröken som håller barnen i skick plötsligt blir sjuk och det råder anarki på lekplatsen.
Egentligen känner vi honom inte så bra, eftersom han i första avsnittet åkte in på sjukhus sedan dess legat gömd av sin fru bakom stängda dörrar. Men vi vet mer än väl, att han eventuellt är den sista personen man skulle vilja ha i sitt liv. Förutom det faktum att han uppenbart är för gammal för att köra på som han gjort i alla år (vem kissar i en garderob i mitten av natten, i tron att det är en toalett?) och att företaget alltid varit och är hans allt. Det som för honom går före allt. Redan där är hans förutsättningar usla för att kunna vara en bra pappa. Och faktum är, att han inte ens försöker.
Kanske är det en sådan sak som kommer med framgång och pengar, att man slutar se barnen som familj och mer som spelbrickor som ska vridas och vändas rätt för att få ultimat utdelning. Därför är det extra kul att se hur dessa spelbrickor reagerar när de är utan manipulationen och försöker hitta sina egna vägar. Därför blir också den stroke han drabbas av, den första goda gärningen han gjort för sina barn.
Shiv går från from och anspråkslös till att ha en maktkamp med sin styvmamma och leker CSI genom att skicka en privatdetektiv på henne. Kendall tar sin nya roll på överdrivet stort allvar och hamnar på en lång ego-tripp efter att han tror att han lyckats hitta den ultimata lösningen på företagets skuldproblem. Roman fortsätter att jävlas bara för att han kan och Greg… är lika missplacerad och ängslig som vanligt. Det bästa är, att när Logan väl dyker upp under korta sekvenser, faller alla syskon snabbt tillbaka i sina tidigare roller.
Han är en älskad far, här får man inte missförstå mig. Vi har en dysfunktionell familj som fungerar enbart på grund av att han styrt och ställt under alla år. Han har förstört deras liv genom att vara en del av det, men det blir så påtagligt att deras liv skulle förstöras ännu värre, utan honom. Vilket bara är en av få anledningar till att han är så osympatisk, men det är också i det, som han även är underbar.
Förutom att han totalsågar det enda syskonet som verkligen bryr sig om företaget med att långsamt stamma fram orden ”You’re a fucking loser” i en scen där man förväntar sig att han ska säga det motsatta (bara kolla på Kendalls blick, tragikomiken har inga gränser). Så spelas rollen av den fantastiske Brian Cox, som utnyttjar varje sekund på skärmen med att fullända sin roll. Tillsammans skapas en karaktär som trots sina brister och lätt-hatade egenskaper, är fullständigt fantastisk.
Så ja, jag älskar att hata Logan Roy. Och när hans största prestation under hela avsnittet är att lyckas ta på sig sin ena strumpa, blir jag lika glad som hans barn blir ledsna. Nu hoppas vi bara att han tar god tid på att återhämta sig. Syskonen måste få bli lite mer självständiga innan de är redo för en ny samvaro, tillsammans med en fadersfigur som är svagare än någonsin.
Nu väntar vi bara på att han ska återhämta sig, så vi får se hur samspelet mellan de nu mer självständiga barnen och den nu svagare pappan, kommer se ut. Följ "Succession" varje måndag på HBO Nordic.
Han är en älskad far, här får man inte missförstå mig. Vi har en dysfunktionell familj som fungerar enbart på grund av att han styrt och ställt under alla år. Han har förstört deras liv genom att vara en del av det, men det blir så påtagligt att deras liv skulle förstöras ännu värre, utan honom. Vilket bara är en av få anledningar till att han är så osympatisk, men det är också i det, som han även är underbar.
Förutom att han totalsågar det enda syskonet som verkligen bryr sig om företaget med att långsamt stamma fram orden ”You’re a fucking loser” i en scen där man förväntar sig att han ska säga det motsatta (bara kolla på Kendalls blick, tragikomiken har inga gränser). Så spelas rollen av den fantastiske Brian Cox, som utnyttjar varje sekund på skärmen med att fullända sin roll. Tillsammans skapas en karaktär som trots sina brister och lätt-hatade egenskaper, är fullständigt fantastisk.
Så ja, jag älskar att hata Logan Roy. Och när hans största prestation under hela avsnittet är att lyckas ta på sig sin ena strumpa, blir jag lika glad som hans barn blir ledsna. Nu hoppas vi bara att han tar god tid på att återhämta sig. Syskonen måste få bli lite mer självständiga innan de är redo för en ny samvaro, tillsammans med en fadersfigur som är svagare än någonsin.
Nu väntar vi bara på att han ska återhämta sig, så vi får se hur samspelet mellan de nu mer självständiga barnen och den nu svagare pappan, kommer se ut. Följ "Succession" varje måndag på HBO Nordic.
