Just när abstinensen blivit som störs kastas vi in i en kavalkad av det vi allra mest älskat. Even och Isak är fortfarande tillsammans, Och Vilde och Magnus flamma lyser starkare än någonsin. Noora och William är…kanske tillsammans? I vilket fall är hon tillbaka i kollektivet, vilket garanterar oss episka Eskild-moments även denna säsong.
Att den här säsongen kommer bjuda på något alldeles extra, kan vara för mycket att påstå såhär i början, men det är säkerligen inte bara jag som har höga förväntningar. På samma sätt som Sana åker buss i öppningsscenen, kommer vi följa med på hennes resa. En resa där tonårs-dagdrömmeri stoppas av hennes religiösa tro och hur man hanterar både synligt och osynligt utanförskap. (Vilket Sana snyggt markerar, när hon får blickar av medpassagerartanten, på bussen.)
Vi anländer till ett flyttlass som håller på att flytta ut Isak från kollektivet och samma sekund som han lämnar scenen lämnas den hypotetiska stafettpinnen över till Sana, som kliver in i rollen som huvudperson samtidigt som hon kliver in i scenen där tjejgänget snackar om kärlek, sex och fest.
Att den här säsongen kommer bjuda på något alldeles extra, kan vara för mycket att påstå såhär i början, men det är säkerligen inte bara jag som har höga förväntningar. På samma sätt som Sana åker buss i öppningsscenen, kommer vi följa med på hennes resa. En resa där tonårs-dagdrömmeri stoppas av hennes religiösa tro och hur man hanterar både synligt och osynligt utanförskap. (Vilket Sana snyggt markerar, när hon får blickar av medpassagerartanten, på bussen.)
Vi anländer till ett flyttlass som håller på att flytta ut Isak från kollektivet och samma sekund som han lämnar scenen lämnas den hypotetiska stafettpinnen över till Sana, som kliver in i rollen som huvudperson samtidigt som hon kliver in i scenen där tjejgänget snackar om kärlek, sex och fest.
Över en inflyttningspizza snackar tjejerna om sex, ser man i Sanas blick att något skaver. Det är inte bara snacket som cementerar hennes utanförskap, men även den lilla detaljen att hon plockar bort köttet från pizzan, är en detalj många tonåringar inte ens behöver reflektera över. På samma vis som hon av sin mobil blivit påmind om bön, påmind av sin mamma att följa med till moskén, blir hon här påmind av vilde och tjejernas snack om gutter och sex, att hon inte är inkluderad i den rådande normen. Men Sana hanterar allt med bravur.
Att Sana är trygg i sig själv, har inte varit svårt att missa och gör det därmed enkelt att dra slutsatsen att hon inte bryr sig. Men visst bryr sig Sana, medan hon varsamt applicerar läppstift innan hon äntrar vardagsrummet där hennes bror och hans vänner hänger. Att det är något hon tänker på går inte att undgå, då hon slänger blickar på manliga bringor och armar, så är hon trots allt tonåring.
Det är frustration, utanförskap och en berättelse om hur man rör sig i ett tonårslandskap av vänskap, kärlek och utanförskap, utan en kompass. Sana må inte ha en tydlig riktning, men blickarna som slängs på killarna, stunden hon tar till för kvällsbönen under festen och hur hon hanterar att bli kallad slavekvinna av sin bror, (eller blicken hon från att medpassageraren på bussen) med en attityd vi så väl känner igen i Sanas karaktär.
Och det är så snyggt när Vilde precis ställt sig frågan var de ska hitta ett nytt killgäng att hänga med (för visst tycker även vi att det är dags för Noora att släppa William, det är ju SÅ säsong 2?) vandrar in på gymmet och där står dem. Svaret på frågan. Det är inte bara tjejerna som blev glada i det momentet, utan säkerligen många av seriens fans mig inkluderad också, då de introduceras på äkta ”Skam”-vis, precis som vi en gång blev introducerade till Penetrators-grabbarna.
Att Sana är trygg i sig själv, har inte varit svårt att missa och gör det därmed enkelt att dra slutsatsen att hon inte bryr sig. Men visst bryr sig Sana, medan hon varsamt applicerar läppstift innan hon äntrar vardagsrummet där hennes bror och hans vänner hänger. Att det är något hon tänker på går inte att undgå, då hon slänger blickar på manliga bringor och armar, så är hon trots allt tonåring.
Det är frustration, utanförskap och en berättelse om hur man rör sig i ett tonårslandskap av vänskap, kärlek och utanförskap, utan en kompass. Sana må inte ha en tydlig riktning, men blickarna som slängs på killarna, stunden hon tar till för kvällsbönen under festen och hur hon hanterar att bli kallad slavekvinna av sin bror, (eller blicken hon från att medpassageraren på bussen) med en attityd vi så väl känner igen i Sanas karaktär.
Och det är så snyggt när Vilde precis ställt sig frågan var de ska hitta ett nytt killgäng att hänga med (för visst tycker även vi att det är dags för Noora att släppa William, det är ju SÅ säsong 2?) vandrar in på gymmet och där står dem. Svaret på frågan. Det är inte bara tjejerna som blev glada i det momentet, utan säkerligen många av seriens fans mig inkluderad också, då de introduceras på äkta ”Skam”-vis, precis som vi en gång blev introducerade till Penetrators-grabbarna.
Det är en kavalkad av blickar och ansiktsuttryck i slow motion, där det sägs så mycket med mening utan att någon yttrar ett ord. De behöver inte säga att Vilde fortfarande är smått naiv, att Sana spanar på sin brors bästa vän och seriens sista säsong kommer ge oss exakt det vi efterfrågar.
När gänget åker tunnelbana med heliumballonger i massor, ser man också dynamiken vi säkerligen kommer få grotta och gotta ner oss i. Där kompisarna skrattar och dansar, står hon lite avsides och betraktar, samtidigt som hon utbyter blickar med Yousef. För att inte tala om själva festen, när hon befinner sig, beendes på mattan i det lilla sovrummet och ett hånglade par rusar in, ser vi just den dynamiken utspelas, det gränsland hon befinner sig i uppspelad i en minuts-scen.
”Skam” är allting som ingen annan tv-serie skapad om ungdomar för ungdomar är. Allas sidor tas med i aspekt och bearbetas med respekt. Det som är dolt för andra, lyfts fram, vilket är otroligt viktigt. Samtidigt som den bearbetar den enkla frågan om en ständig jämförelse mellan sig själv och andra.
”Skam” är allting som ingen annan tv-serie skapad om ungdomar för ungdomar är. Allas sidor tas med i aspekt och bearbetas med respekt. Det som är dolt för andra, lyfts fram, vilket är otroligt viktigt. Samtidigt som den bearbetar den enkla frågan om en ständig jämförelse mellan sig själv och andra.
Även Sana, sin trygghet till trots hamnar där. Vilket avsnittets sista scen spelar på, ni vet den där hjärtsträngen vi alla känt. När Sana avundsjukt får syn på att Noora och Yousef sitter tillsammans på en soffa, pratandes och skrattandes fastnar vi återigen där. I Sanas blick.
Blir det en säsong i den olyckliga kärlekens tecken? Eller är det ett triangel-drama? Vad tror ni? Det enda jag vet med säkerhet är att jag knappt kan vänta.
Blir det en säsong i den olyckliga kärlekens tecken? Eller är det ett triangel-drama? Vad tror ni? Det enda jag vet med säkerhet är att jag knappt kan vänta.
