Välkomna tillbaka till MovieZines eftersnack kring säsong 3 av ”The Wheel of Time”! Den här veckan avhandlar vi avsnitt nummer fyra, i vilket Rand får en känsla av livet som kringvandrande surgubbe, Moiraine ser mer död än vi fick i samtliga åtta säsonger av ”Game of Thrones” och seriens sminkavdelning gör skäl för sin lön. Varning: det kommer bli spoilers!
Josha Stradowski briljerar
Avsnitt fyra kretsar helt och hållet kring Rand och kompani och deras öden och äventyr i Aielöknen, dit de kommit eftersom Aielfolket A) är grymma på att slåss, och B) hyfsat sannolikt kommer slåss å Rands vägnar om de bara köper att han är Draken pånyttfödd.
Väl framme skickas Rand in i den övergivna staden Rhuidean, dit alla som vill bli klanhövdningar eller Wise Ones (lite grovt uttryckt Aiels motsvarighet till Aes Sedai) måste gå för att genomgå mystiska prövningar. Moiraine får också tillstånd att ge sig in i staden, och Aviendha skickas dit eftersom hon ska bli en Wise One, ett faktum som serien introducerar (lite väl) hastigt. Det är dock med böckerna överensstämmande.
Väl inne i Rhuidean är det dock två saker som dominerar: Josha Stradowski och samtliga tekniska avdelningar som arbetar med serien. Stradowski har här inte bara uppdraget att spela Rand, utan ska även gestalta en lång rad av Aielmän i visioner som visar Aielfolkets väg från pacifistiska och Amishliknande nomader till det hänsynslösa krigarfolk vi känner dem som.
Stradowskis insats är grym: han får spela allt från surgubbe i pensionsåldern till en stoisk krigare. Allra bäst är han (och avsnittet) när han gestaltar en ung man som blir bannlyst från sin klan och sin familj efter att han brutit mot den pacifistiska koden kallad The Way of the Leaf som Aielfolket var menade att följa. Det här avsnittet är Stradowskis, och det är på tiden: Rand al’Thor är för ”The Wheel of Time” vad Luke Skywalker är för ”Star Wars”, och det ska märkas.
Har ”The Wheel of Time” någonsin varit snyggare?
Josha Stradowski är inte ensam om att prestera på högstanivå: effektavdelningarna som arbetar på ”The Wheel of Time” är inte långt efter. Själva Rhuidean ser fantastiskt ut: enormt, storslaget, öde. I Rands visioner får vi sedan se än mer storslagna effekter. Moiraine, som också upplever visioner, får se en värld som ständigt snurrar, och visar en fruktansvärd framtid efter en annan, vilket gestaltas genom att kameran (till synes) roterar runt potentiella framtidsscenarios på ett vis som är lika häftigt som det är svårförklarat.
Även make-up-avdelningen ska ha en eloge: Josha Stradowskis skådespel är fantastiskt, men han får absolut en ordentlig skjuts av att han ofta förvandlats och blivit närapå oigenkännelig med hjälp av make-up. Nästa gång en gala delar ut priser i tekniska kategorier till tv-serier så förtjänar ”The Wheel of Time” att vara med som förhandsfavorit.
Läs också: Missa inte: Här är 7 nya tv-serier alla borde snacka om i mars
Läs också: Prime Videos ”God of War” är redan klar för en andra säsong
Vad hände egentligen i alla visionerna då?
Iochmed att hela avsnittet mer eller mindre är en lång serie visioner som framförallt behandlar Aielfolkets historia kan det vara värt att gå in lite på vad alltsammans betyder. Det Rand såg var alltså tidigare Aielmän under en period av många tusen år.
Han började med att se sin egen far, Janduin, som upptäckte sin hustrus kropp efter en strid (alla som glömt vad som hände med henne kan spana in inledningen till avsnitt 7 i första säsongen). Därefter går vi längre tillbaka i tiden för varje vision, och slutar under The Age of Legends, den tidsperiod då världen genremässigt var sci-fi snarare än fantasy, och precis innan alltsammans bokstavligen kastades tillbaka till stenåldern under kriget mellan den ursprunglige draken Lews Therin (i tidigare säsonger spelad av svenske Alexander Karim, i den här säsongen hittills frånvarande) och The Dark One.
I den sista visionen ser vi också Lanfear (Natasha O’Keeffe) som, liksom alla Försvurna, är pissgammal. Det är sannolikt ingen nyhet för den som hängt med, men å andra sidan händer det mycket i serien, så att det nu gjorts tydligt är utmärkt. Att hon forskade på en ny typ av magi och sedan lyckas spränga sin flygande och klotrunda bas i luften är en händelse som kan vara värd att lägga på minnet. Hint: det kan ha saker att göra med ovan nämnda krig mellan The Dark One och Lews Therin.
I Moiraines visioner fick vi istället se framtiden, eller snarare potentiella framtider. Det känns lite som vad Doctor Strange gjorde i ”Avengers: Infinity War”, fast här fick vi som tittare en glimt av allt Moiraine såg, och inget av det var uppmuntrande. Antingen så dör hon, eller så dör Rand, och alltsom oftast är det Lanfears fel. Stackars Rosamund Pike lär för det här avsnittet ha fått spela in fler dödsscener än Sean Bean gjort under hela sin karriär. Allt hon sett lär sannolikt vara en drivkraft för Moiraine i kommande avsnitt.
Avslutningsvis, några lösa kommentarer
Jag är inte helt såld på seriens porträtt av Lan. I böckerna ska han vara Aragorn på steroider, i serien känns han oftare som Aragorn från Wish. Men när han bara får rätt material kan Daniel Henney briljera med karaktären, och hans sammanbitna sorg när han tror att Moiraine är död i slutet av avsnittet kändes perfekt. Med det sagt borde han ha kört över Aviendha i den lilla duellen de hade.
Den ilskna Aielgrupp Rand och gänget träffar på precis innan Rhuidean är värda att komma ihåg, de kommer bli viktiga senare, åtminstone om vi utgår från böckerna. De hör till Shaido-klanen, och deras ledare är Sevanna och Couladin. Den sistnämnde spelas dessutom av svenske Set Sjöstrand, bara en sån sak!
I böckerna följer Mat med Rand i Rhuidean. I serien åker han till Tanchico. Jag är inte såld på den ändringen, och saknade honom lite här.
Återkom gärna nästa vecka för efternsnack på avsnitt 5! ”The Wheel of Time” finns att streama på Prime Video.
Läs också: Eftersnack: ”The Wheel of Time” är tillbaka – och bättre än någonsin
Läs också: Rosamund Pike till MovieZine: ”Hon är något av en fanatiker”