I veckans avsnitt av ”The X Files” förflyttas vi till Philadelphia, där en statligt anställd verkar ha blivit sliten i bitar. Mannen jobbade med att rensa gatorna på hemlösa, och misstanken är att någon ogillade hans metoder.
Mulder upptäcker gatukonst på en närliggande husvägg och börjar intressera sig för konstnärens eventuella koppling till mordet. Men vi som tittar vet redan. Det är skräckinjagande Trash Man med rutten hud och uttryckslöst ansikte som tar livet av folk som behandlar hemlösa som… ja, sopor.
Avsnittet ”Home Again” är ännu ett ”Monster of the Week”-fall. Förra veckan satsade man på humor, men nu snackar vi allvar. ”The X Files” riktar ficklampornas sken mot ett äkta samhällsproblem, en hjärtlös hantering av oönskade medborgare. Tyvärr hamnar de hemlösa karaktärerna i skuggan, det hade inte skadat att ge någon av dem en betydande roll, istället för att låta de privilegierade vita människorna berätta deras historia. Trots det minns jag inte när senast ett ”Arkiv X”-avsnitt rörde vid något så påtagligt och aktuellt.
När det sen blir otäckt, då blir det riktigt otäckt. Den där Trash Man som gör kompost av byråkrater - damn! Man får trösta sig med att de förtjänar det. Snygg touch att spela "Downtown" mitt i avsnittets mest skrämmande scen, som i övrigt kunde vara hämtad ur en 80-talsslasher.
Härligt nostalgiskt sen när Mulder och Scully letar i mörka gångar (såg ni hur passande ficklamporna lyste i kors, som ett X?), men fick vi inte en lite väl flummig förklaring till monstrets härkomst? Det får man bara ta, antar jag, i ”Arkiv X”.
”Scully, back in the day… is now.”
Scully hade ett tungt avsnitt. Beskedet om mamma Margarets insjuknande tar hårt på henne, och värre blir det av att mamma i sina enda vakna stunder efterfrågar Charlie - den förlorade sonen. När mamman gått bort inser Dana att hon, om någon, borde förstå varför. Sorgen efter sonen William, som hon och Fox adopterade bort femton år tidigare, spökar än.
Fyra avsnitt in på den nya säsongen, två återstår. William har trots sin frånvaro varit ett återkommande inslag i agenternas liv, det går inte ett avsnitt utan att de tänker på honom eller nämner honom. Det gör dem mänskliga, mitt i allt övernaturligt som sker. Jag undrar om vi hinner få ett lyckligt avslut där?
Och Scully kallade Mulder för Fox! När hände det senast? I de få scener, när de två lägger agentbrickan åt sidan och bara är vänner, exmakar eller föräldrar till en gemensam son, så sker det liksom något magiskt med karaktärerna. När vi tillåts komma dem lite närmare.
Det här händer nästa torsdag:
Snygg skräck och bra drama i avsnitt 4, som mycket väl kan sluta som den här säsongens starkaste. Vad tyckte ni?
