Eftersnack: "True Detective" börjar om på nytt

Krutröken ligger fortfarande tung för oss tittare efter förra veckans svettiga skottlossning, men i Vinci har man gått vidare. När vi anländer till ”True Detective”-världen igen i veckans avsnitt har drygt två månader passerat sedan massakern i Vincis industriområde. Ray Velcoro har (med en mustasch mindre) slutat hos polisen och tagit jobb hos Frank Semyon som indrivare och allmän fixare. Ani Bezzerides har blivit degraderad och jobbar numera i bevisrummet, samt går på mansdominerade gruppsamtal för sexuella trakasserier. Paul Woodrugh har å andra sidan (efter att ha skött sig om en ”fucking god warrior” enligt Ray) fått kliva av positionen som motorvägspolis och jobbar numera inom bedrägerier. Saker är dock inte på topp då anklagelserna kring avsugningen från den förrymda aktrisen vi fick se i första avsnittet fortsätter sätta honom i juridiskt prekära situationer.

Även Frank har hunnit gå vidare under de två månader vi senast såg honom. Han och Jordan har lämnat lyxvillan och Frank ser inte längre några vattenfläckar i taket. Men skaffa barn-diskussionerna ihop med bråk om Franks nya gamla liv fortsätter vara heta samtalsämnen i casa del Semyon. Utöver en del tristessfyllda scener mellan Frank och Jordan får vi dock reda på en del intressanta saker kring honom i detta avsnitt. Dels gör han ett besök hos borgmästaren Austin Chessani där det kommer fram att Frank var involverad i att förgifta marken som nu är en vital del i bygget med höghastighetsrälsen. Mannen som numera bossade över företaget Ancheron Waste Management körde i dagarna dock ut för ett stup, vilket får Frank att höja på ögonbrynen. 

Då borgmästaren inte är på prathumör tar Frank istället detta till VD:n för Catalyst – Jacob McCandless – och hotar med att gå ut med informationen om han inte får bli en del av rälsbygget igen. McCandless kontrar med att om Frank levererar den hårddisk som fanns i Ben Casperes ägo (som försvann när Ray blev skjuten i Casperes sexpad) så är fem jordlotter hans. Som vi siade om förra veckan stöter Frank också på komplikationer med de mexikaner som skötte drogruljansen på klubben Lux Infinitum som Frank numera sköter efter att guldtand-Santos är borta (blev han förresten knäppt av Frank?). Inte så mycket mer än tät stämning i luften och ett par rejäla one-liners av Frank dyker upp, men vi kan med all säkerhet lova att det här kommer att komma tillbaka.

Något mer som kommer tillbaka är försvinnandet av den unga mexikanska tjejen Vera, som Ani kopplades till i första avsnittet. Här får Ani åter kontakt med Veras syster som vill ha hjälp av henne då polisen inte orkar lyfta ens ett lillfinger. Syrran har fått fotografier och vad som verkar vara en festinbjudan postat till sig av Vera, och bestämmer sig att ge materialet till Ani. Bilderna föreställer dels de blåa diamanter som hittades i Casperes bankfack (som nu har försvunnit från bevisförrådet) samt en inblick i de exklusiva fester vi ständigt hör talas om. Ani kan identifiera två personer på bilderna – Ben Caspere och en senator vid namn Fred Jenkins – och tar informationen till Ray som hon möter upp på ”Lera Lynn-baren” där han och Frank brukade träffas. Ray verkar dock inte bry sig så mycket om att luska vidare i fallet utan tycker att både Ani och Paul bör lägga polisarbetet på hyllan. 

Men Ani gör allt utom just det. Våra tre ”true detectives” blir ihopsamlade av Katherine Davis (Michael Hyatt), som vi sett i utredningsmöten med Ani tidigare i säsongen. Efter den mystiska skottmassakern, fallets avslut och hur det positivt påverkat en rad av högre höns har hon insett hur korrupt allting egentligen är och har beslutat sig att starta en hemlig utredning där hon vill ha med Paul, Ani och Ray. Syftet är ta reda på vem som egentligen dödade Caspere och hitta bevis på korruption mellan Vinci-polisen, borgmästaren och statsåklagaren. Ani och Paul är givetvis på men Ray är återigen tveksam. Men när Davis säger att hon kan hjälpa till i rättstvisten om hans son trycker hon på precis rätt knappar. Utredningen är således igång igen och precis som Ani säger så är det "never too late to start all over again". Återstår att se.

Paul börjar luska i de blåa diamanterna och får reda på att Teague Dixon (R.I.P.) redan tittat närmare på detta, långt innan teamet upptäckte diamanterna i bankfacket. Ani tar ett snack med sin syster och ber henne försöka fixa in henne på en av dessa exklusiva fester som omnämns för femtielfte gången. Av sin förra partner (och älskare) Elvis får hon också tag på en adress som Vera ringt ifrån, och hon och Paul bestämmer sig för att dra dit. Väl där finner de en övergiven stuga och (efter att ha följt efter några asätare) en blodig bod med en lika blodig stol. Ytterst illavarslande. 

Efter att ha fått i uppdrag av Frank att följa efter dennes högra hand Blake bevittnar Ray ett möte mellan Blake, Austin Chessanis son Tony och psykiatrikern/skönhetsexperten Irving Pitlor där tre unga och ”uppfräschade” kvinnor levereras till Tony – som sedan tar med tjejerna till en klubb där ryssen Osip tar emot dem. Med denna info i bakhuvudet beger sig Ray till Dr. Pitlor och går lös med läderhandskarna för att för en gångs skull få ut lite värdefull information ur honom. Och med Rays hårdhänta manér får han faktiskt reda på en hel del. Pitlor avslöjar att han själv opererar tjejer som sedan ansluts till dessa exklusiva fester, som han kallar ett ”safe place” för högt uppsatta män. Festerna var en idé från Ben Caspere och Tony Chessani för att dels knyta kontakter med dessa maktens män, dels ta bilder och filmer för att eventuellt använda som utpressningsmaterial framöver. Pitlor spottar även ur sig (tillsammans med en bunt tänder) att Jacob McCandless är en av de män som figurerar i detta material. 

Utredningen är således igång igen, och gänget har en hel del att gå på. Men vi lämnar Vinci på ett mer personligare plan. Under sitt snack med Katherine Davis får Ray reda på att mannen som våldtog hans exfru inte är samma man som Ray ”tagit hand om”. En man som nyligen har anhållits kan nämligen via DNA-bevis knytas till sex våldtäktsfall, däribland Rays ex. Personen som Frank angav till Ray way back when är alltså inte mannen som våldtog hans fru och precis innan eftertexterna börjar rulla knackar Ray på hos Frank för att få svar.

Det går att skära stämningen med en kniv när Ray knackar på hos Frank och frågan är vad som egentligen kommer att hända. Gav Frank medvetet fel identitet till Ray för att helt enkelt sätta honom i skuld till sig? Varför just Ray i så fall? Vad kommer Ray att göra med denna information? Vad gäller fallet har nu gänget flera saker att gå på. Då det var han och Caspere som skötte saker och ting känns Tony Chessani som huvudpjäsen i utredningen just nu. Anis vädjande till sin syster om att fixa inbjudan till en av festerna kan vi bara hoppas på leder till att Ani går undercover och får en ”Eyes Wide Shut”-liknande upplevelse. Katherine Davis nämnde också att de bör få tag på Irina Rulfo som ju pantsatte Casperes saker och som ingen faktiskt pratat med. En annan viktig spelare som numera är med i leken är också Jacob McCandless - och att både teamet och Frank är ute efter samma hårddisk kan mycket väl skapa komplikationer.

Med sin avrakade mustasch blottar han inte bara ett gammalt ärr på överläppen utan även mer av sin själ. När Ray får reda på att mannen som våldtog hans fru fortfarande är i livet och att han har mördat fel man är det oerhört nära brytpunkten och Colin Farrell visar det på bästa sätt. Avsnittets tveklöst bästa prestation.

Scenerna mellan Frank och Jordan och deras barnskaffande hit eller dit börjar bli allt mer intresselösa. Men veckans djupaste svacka är scenen mellan Paul och hans mor (Lolita Davidovich) i hennes oerhört charmiga husvagn. Såväl repliker som prestationer är stundtals svidande dåliga, och det är frågan om detta inte är det enskilt svagaste partiet i hela säsongen hittills.

Vince Vaughn briljerade i detta avsnitt med att droppa en efter en av Nic Pizzolattos oförglömliga one-liners. Men den som hamnar närmast hjärtat är förstås när Frank i konversation med Ray om hans många huvudbryderier säger ”it's like blue balls, in your heart”. Ren poesi.