”In my world I’m constantly torn between killing myself, or everyone around me.” - Ragnar
Efter att ha klagat på att de två föregående avsnitten av ”Vikings” har varit ytterst mediokra och spänningslösa, så kommer serien tillbaka i fin form i det fjärde avsnittet ”Yol”.
Redan från början sätter det igång med en laddad dialogscen mellan Ragnar och slavinnan, Yidu (som Ragnar kanske har ihop det med...), och spänningen byggs upp sakta men säkert från den scenen. Man märker även hur det fallfärdiga äktenskapet mellan Ragnar och Drottning Aslög blir värre och värre. Det går till och med så långt att Drottning Aslög säger till Ragnar spendera tid med Yidu, och att hon inte kommer att bli avundsjuk. Apropå äktenskap så var det kul att Rollo och Gisla äntligen fullborda deras äktenskap. Det var sannerligen på tiden, och framför allt lägligt då skilsmässa var på tapeten.
Det var en massa intriger i detta avsnitt som gjorde det till ett rent nöje att se. I synnerhet att se kung Harald i slutet av avsnittet. Drottning Aslög och Floke verkar ju även ha något planerat för Ragnar, vilket kommer att bli riktigt kul att se i kommande avsnitt.
Björns blodiga och köttiga fight med bärsärken!
Det var däremot en scen som jag älskade mer än någon annan. Det var nämligen när Björn träffade på bärsärken som Jarl Kalf skickade i det föregående avsnittet för att ha ihjäl Björn. Deras närkamp var riktigt spännande, och härligt brutal. Vad som däremot följde efter deras närkamp var ännu vidrigare än vad jag hade kunnat föreställa mig. Det som följde var en sjuhelvetes äcklig och utstuderad tortyrsekvens. Björn försökte desperat med att få reda på vem som hade skickat bärsärken, och dessvärre så fick han ju inget svar. Det som följde var att mannen fick sina inälvor utskurna, och det var utdraget minst sagt. Däremot så var det aldrig osmakligt eller opassande, utan precis som alla andra våldsexcesser så passade det alldeles utmärkt i scenen. Skaparen, Michael Hirst har även skänkt beröm till regissören för att låta striden gå all out. Om man kan få scener med utstuderat våld att kännas nödvändigt så är det högt betyg.
Vad som däremot gjorde Björns korta möte med bärsärken ännu mer spännande var som kom efter. Björn gör en överraskningsvisit hos Jarl Kalf och Erlendur. Vad som gjorde scenen gastkramande och fullständigt underbar var hur Kalf och Erlendur utbytte väldigt förvånade blickar. De var helt säkra på att bärsärken skulle lyckas med sitt uppdrag, och att det skulle bli början på att förstöra allt för Ragnar. Spänningen ökades ju också med att Björn inte visste att Kalf och Erlendur låg bakom allt, men sedan när han sade att han ville ta med sig Erlendurs fru till Kattegatt var guld värt. Det har ju framgått klart och tydligt vilket svin Erlendur är mot frugan sin, och hur vänlig Björn var mot henne, så jag skrek omedelbart ”YES!”. Det kändes även som en ljuv liten hämnd för Björn, fast att han inte visste att Erlendur och Kalf skickade bärsärken, så kändes det ändå som att det fanns föraningar. Fullständigt underbart hela den biten.
Sammanlagt var ”Yol” ett mycket bra avsnitt i den fjärde säsongen av Vikings. Det var intressanta sidohistorier för första gången på ett tag, striden mellan Björn och bärsärken var mästerlig och det ska bli spännande att se kung Haralds roll utvecklas.
Vad tyckte ni om ”Yol”? Håller ni med om att det var ett steg i rätt riktning för Vikings? Kommentera där nedan!
