EU inför stora digitala reformer - hur kommer det påverka spel?

Är du en av dem som tycker det är irriterande att behöva betala för en abonnemangstjänst för att kunna spela online med vänner? Får du en märklig känsla ibland när du bläddrar bland spel i olika spelbibliotek och märker att spelföretagets egna spel lyfts fram extra mycket? Eller känner du bara det helt enkelt är jobbigt att valet av konsol beror på vilka spel som finns tillgänliga och är begränsade till en specifik plattform? Varför och hur har spelindustrin blivit så begränsad, och hur kan det skapas en öppnare spelmarknad?

 

EU-kommissionen och EU-parlamentet kommer inom de närmaste månaderna att besluta om två mycket stora digitala reformer ska genomföras; DMA (Digital Markets Act) och DSA (Digital Services Act). Den förstanämnda kan komma att förändra spelindustrin som vi känner till den idag.

 

 

Enkelt förklarat är den förstnämnda (DMA) att EU kommer att stoppa potentiella monopol och sätta tydliga regler för onlineplattformar som når ett väldigt stort antal människor, så att de inte kan använda sin storlek för att tvinga andra eller påverka marknaden för egen vinst och fördel. 

 

 

 

Pressfire.no kontaktade EU-kommissionen för att höra hur detta kommer att påverka dataspelsindustrin. För att få en slags överblick ska vi titta på hur den första av de två lagarna, (DMA) fungerar:

 

Om ett företag har mer än 7,5 miljarder euro i omsättning i EU, eller ett marknadsvärde på mer än 75 miljarder euro, kan dessa definieras som "gatekeeper" av EU-kommissionen. En "gatekeeper" sysslar också med vad EU-kommissionen definierar som "Core Platform Services" på internet, alltså kärntjänster, och dessa uppfyller krav om en viss storlek. Dessa kärntjänster finns inom följande områden:

 

 

Tillräckligt stora företag som har en av dessa tjänster kommer påverkas av lagen om de når följande krav:

 

•  Tjänsten måste ha mer än 45 miljoner användare per månad i EU.

 

•  Tjänsten måste ha fler än 10 000 företagsanvändare (till exempel: företag som har ett Facebook-konto).

 

De tjänster som når dessa mål kommer att behöva öppnas upp i mycket större utsträckning, och kan inte längre styras med järnhand av företagen bakom.

 

 

 

 

Facebook, Google, Apple och Microsoft är exempel på företag som kommer att definieras som "gatekeepers", och som alla har tjänster (Messenger, iOS, Azure, WhatsApp med mera) som faller under den nya lagstiftningen. 

 

 

Apputvecklare kan inte uteslutas från onlinebutiker, Microsoft kan inte prissätta Azure på ett sätt som driver andra aktörer inom molnlagringsbranschen, Google kan inte använda sin roll för att manipulera sökresultat och mycket mer. Företag får inte skicka personuppgifter som samlats in i en produkt till en annan, de kan inte favorisera sina egna produkter i sina kanaler, de kan inte förinstallera vissa applikationer i sina produkter och de kan inte ställa orättvisa krav eller hindra företagsanvändare. 

 

 

 

Både Sony, Microsoft och Nintendo har tiotals miljoner användare av sina spelkonsoler och tjänster inom EU, och dessa kan eventuellt behöva ändras på grund av de nya lagarna. Alla tre företagen uppfyller omsättningskraven för att vara "gatekeepers" på marknaden, men ingen av deras speltjänster uppfyller i dagsläget kravet på att vara kärntjänster, ("Core Platform Services").

 

Spelindustrin är fortfarande i snabb tillväxt, så tänk om Xbox, PlayStation eller Switch skulle nå 45 miljoner månadsanvändare och ha 10 000 spelutvecklar i Europa? Inte omöjligt med med tanke på Sonys nya storsatning för PlayStation Plus som lanseras i juni.

 

 

 

Till PressFire.no säger företrädare för EU-kommissionen att själva spelkonsolerna inte nödvändigtvis är ett kärnerbjudande att räkna med, men att mjukvaran som driver dem potentiellt kan vara det. I en tid då plattformsägare samlar alla sina kunder i stora onlinetjänster som Game Pass och PlayStation Plus är det inte otänkbart att även dessa faller under samma regler. 

 

Andreas Schwab är föredragande för det utskott som arbetar för att färdigställa lagformuleringen och han förklarar för PressFire.no att det är upp till utredningen att klargöra om datorspel ska definieras så att de faller under lagstiftningen.

 

- Om Microsoft kommer att behöva öppna upp för andra spelbutiker att köra på Xbox-plattformen beror på om Xbox-mjukvaran kvalificerar sig som ett operativsystem, säger Schwab.

 

Det är alltså företagen själva som ska rapportera när deras tjänster faller under lagen, men detta kan även EU-kommissionen kontrollera.

 

 

Om Xbox faller inom kraven kommer Microsoft, liksom Apple med iOS, att behöva öppna upp för alla att släppa spel på sin konsol, utan att gå igenom deras onlinebutik på konsolen. Butiker som Steam, Epic Games Store och Uplay kommer att kunna öppna upp på konsolen och sälja sina egna spel, och utvecklare kommer att kunna kringgå de procentsatser som Microsoft tar ut för köp i spel.

 

 

 

Den nya DMA-lagen kommer förmodligen att skaka om ordentligt i hur stora onlinetjänster fungerar i framtiden, så tiden får visa exakt vilka konsekvenser detta får för de tjänster vi använder idag.