15 filmer som blev totalförbjudna i Sverige

1914 infördes censurregeln ”Ej må biografbyrån godkänna filmer vilkas förevisande kan anses olämpligt med hänsyn till förhållandet till främmande makt”. Då var det propaganda i journalfilmer som var känsligt på grund av det politiska klimatet. Sedan var det sex och våld som gjorde att filmer (ofta klumpigt och hänsynslöst) klipptes ner eller till och med totalförbjöds att visas i Sverige.

 

Det finns olika uppgifter som strider mot varann kring vilka filmer som förbjöds, klipptes ned eller inte. Felaktiga källor har länge påstått att klassiker och kultfilmer som ”Diktatorn”, ”Thriller - en grym film” och ”Commando” totalförbjöds i Sverige. Andra filmer (som ”Glödhett”, ”I Draculas klor” och ”Death Weekend”) dröjde decennier innan de fick visas. Här är dock filmer så pass vågade för sin tid att censuren satte ner foten.

 

 

 

Victor Sjöströms filmdebut var en tragedi om ett våldtäktsoffer det slutar illa för. Den premiärvisades i Danmark men när svenska censuren förbjöd ordnades en visning för statsministern samt andra utan resultat. Svensk biopremiär uteblev och filmen ansågs länge förlorad innan en kopia återfanns i USA och en visning arrangerades på Cinemateket i Stockholm först 1980.

 

 

Dramat om en man som för ett arv mördar sin far och sätter dit sin bror totalförbjöds med motiveringen "Filmen framställer grova förbrytelser på sådant sätt och i sådant sammanhang, att den kan verka förråande o till förvillande av rättsbegreppen". Manusförfattaren Algot Söderström överklagade beslutet men civilminister Axel Schotte befäste förbudet och filmen visades aldrig i Sverige.

 

 

 

F.W. Murnaus tyska stumfilmsrysare anses idag vara en av de främsta vampyrklassikerna och filmatiseringarna av Bram Stokers roman men den var före sin tid. Inte nog med att Stokers änka stämde och försatte filmbolaget i konkurs, i Sverige totalförbjöd man filmen i över 20 års tid innan den äntligen fick visas på TV. Inspelningen har i en påhittad variant skildrats i ”Shadow of the Vampire”.

 

 

Den sovjetiska stumfilmen kallas filmhistoriens mest inflytelserika verk men dramat som skildrade ett verklighetsbaserat myteri från titelfartyget ansågs alltför kontroversiellt när den kom, trots att händelserna den skildrade förekom 20 år tidigare. Sverige summerade förbudet med ”upphetsande” men fackklubbar och politiska föreningar visade den ofta och den blev den mest visade totalförbjudna filmen i Sverige.

 

 

 

Skräckfilmen som ödelagde regissören Tod Brownings karriär men idag lyfts som en av de största klassikerna inom genren. Först tvingades studion att klippa bort nästan 30 minuter (som idag anses vara borta för alltid) sedan chockade den så många så pass att Storbritannien förbjöd den i 30 år medan i Sverige så har den aldrig visats på varken bio eller TV men på senare år släppts på DVD.

 

 

”Bonnie & Clyde”-liknande film noir om blond femme fatale (Peggy Cummins) som tillsammans med sin vapenglada man (John Dall, från Hitchcocks ”Repet”) ger sig in på den kriminella banan. En riktig klassiker som valdes in i National Film Registry av USA:s kongressbibliotek - men i Sverige ansågs den för brutal för att visas och totalförbudet var ett faktum.

 

 

 

Italienska västernmästaren Sergio Corbuccis kultfilm med Franco Nero i huvudrollen har bland annat inspirerat Quentin Tarantino men när den kom hade världen inte upplevt västern i sådant våldsamt format. I Storbritannien krävde man så pass mycket klipp att det till slut var poänglöst att släppa den alls och det dröjde till 1993 innan den blev tillgänglig. I Sverige - totalförbjuden.

 

 

En av de mest omtalade filmerna inom censur då den fantasieggande titeln skapade moralpanik världen över trots att filmen i sig inte är så brutal som sitt rykte. I Sverige användes den som typexempel i en debatt om videovåld och förbjöds fram till tjugo år senare då den släpptes nedklippt på video. Även uppföljarna förbjöds - den fjärde filmen blev en av de sista kommersiella filmerna att totalförbjudas i Sverige.

 

 

 

Ännu en Tarantino-favorit med vår blågula stolthet Bo Svenson som en av flera amerikanska soldater under andra världskriget där de flyr från ett militärfängelse och blir inblandande i en plan att stjäla en raket åt fransmännen. En italiensk kultfilm som bannlystes för biovisning i Sverige när den kom. Den släpptes äntligen på video 1990 och visades på filmfestivalen i Lund 2009.

 

 

Filmen som introducerade Mel Gibson för världen och drog in mer pengar i Australien än ”Stjärnornas krig” på sin tid ansågs enligt Statens biografbyrå ha en alltför ”våldsam utformning” att man förbjöd den från att visas på bio. Distributören kortade ner den men fick avslag hela tre gånger och beslutet gällde fram till 2005. Den har dock tillåtits att visas på TV och video.

 

 

 

De flesta av Chuck Norris rövsparkarrullar släpptes först efter beordrade klipp av svenska censuren men den här actionrökaren hade inte en chans. Norris spelar en före detta CIA-agent som ensam ska stoppa invaderande terroristgrupper från både Sovjet och Latinamerika! Censuren sade stopp både här och i Norge och förbjöd den från bio men den blev populär på videomarknaden.

 

 

George Romeros originalfilm, efter Stephen Kings historier, blev en braksuccé och släppte lös en trend av skräckantologier. När uppföljaren, som innehöll både mordiska indianstatyer, blodtörstiga havsmonster och spökande liftare, kom blev det dock för mycket och Statens biografbyrå förbjöd. Den släpptes dock på video men först efter att man klippt bort tio minuter.

 

 

 

Förväntningarna bland fansen var höga när självaste Dolph Lundgren skulle spela den kända serietidningshjälten i Marvels första långfilm (med undantag för bäst glömda Ingen plockar Howard). Men inte nog med att filmen aldrig visades på bio i USA på grund av att filmbolaget gick i konkurs, i Sverige förbjöds den då den fick ett möjligen ifrågasättbart rykte som den ultimata våldsfilmen.

 

 

Statens biografbyrå var knappast några fans av de Hong Kong-rullar John Woo inledde sin karriär med innan de mer rumsrena Hollywood-filmerna. Vissa (som ”The Killer”) förbjöds trots att enbart videosläppt planerades. Filmen om tre vänners våldsamma upplevelse i Saigon totalförbjöds dock. ”Hard-Boiled” (1992) var den sista Woo-filmen som förbjöds på bio innan hans Hollywood-debut ”Hard Target”.

 

 

 

En av de tidigare filmerna inom Found Footage-genren var en svartvit, våldsam samhällssatir som skildrade ett dokumentärteam som följer en effektiv och kusligt munter seriemördare. Filmen hyllades och vann flera priser men det kontroversiella innehållet och extrema våldet upprörde många och i Sverige ansågs det så pass förråande att den förbjöds. Den har enbart visats på privata filmklubbar.