För några veckor sedan var jag på Dublins filmfestival och tittade på film, drack Guinness och beundrade i smyg Jessica Lange i hotellbaren. Men jag tog också flera turer i staden, inte sällan med siktet inställt på något gammal ölhak som Bram Stoker brukade besöka.
I skuggan av pintsen och de gamla pubarna upptäckte jag en fascinerande berättelse om ett folks kamp för frihet, och det kollektiva traumat som den förde med sig.
17 mars må vara dagen då irländare med tjo tjim firar sin nationaldag dag till minne av skyddshelgonet St. Patrick som dog år 461. Han var den som tog kristendomen och katolicismen till ön, vilket såklart bör firas då religion väl aldrig har skadat någon? (Ironi.) Det tog många år för landet att marineras i helgedomen innan republiken Irland blev självständigt på riktigt. Något som skedde så sent som 1949. Den självständigheten kom efter en många och långa stridigheter för frihet från det brittiska kolonialsamväldet.
På en av mina pitstops fick jag av en bartender tipset att åka till Kilmainham Gaol (jail). Ett flera hundra år gammalt fängelse med en mycket blodig historia där tydligen väldigt många filmer har spelats in. Jag hörde blodig och film, svepte det sista av min Guinness och tog en taxi till östra sidan av staden.
Kilmainham Gaol i utkanten av Dublin är en stark symbol för landets kamp för frihet och oberoende. En rundtur innanför de höga grå murarna är verkligen ett måste om man har vägarna förbi staden.
Fängelset invigdes 1796 och användes till fullo fram till 1924. Det var känt för sina hemska förhållanden och pyttesmå celler där män, kvinnor och barn, så unga som 5 år, tillsammans låstes in i. Prostituerade, mördare och tiggare kom och gick genom portarna, men det var också ett väldigt stort antal som aldrig lämnade platsen.
Fängelset var sista anhalten för ett stort antal av landets mest beryktade rebeller runt förra sekelskiftet, och spelade också en avgörande roll i den irländska revolutionens historia. Genom åren låstes politiska fångar och maktens meningsmotståndare in i smutsen på löpande band. Många av dem var involverade i olika uppror mot det rådande brittiska styret under 1800-talet och senare.
Under det kända och extremt blodiga Påskupproret 1916 fängslades flera frihetsälskande unga män, samt politiska ledare som Joseph Plunkett, James Connolly och Éamon de Valera. En stor del dömdes till döden och avrättades brutalt innanför häktets murar. Den senare av de nämnda (de Valera) överlevde dock sin vistelse och kom sedermera att bli Irlands förste president.
Förutom att vara en påminnelse om den landets strävan efter frihet, har Kilmainham också spelat en stor roll i irländsk kultur och litteratur.
Dess dramatiska och starkt dystopiska atmosfär har dessutom gjort platsen till en attraktiv backdrop i många filmer om motstånd och maktmissbruk. Men interiörerna syns även i ”Paddington 2”, där vår marmeladälskande nalle till vän hamnar i finkan.
Just den filmen fångar kanske inte essensen av de ödesmättade omgivningarna, men det finns det gott om andra filmer som gör.
Här följer några utmärkta exempel på verk som spelats in innanför, eller vid de bloddränkta fängelsemurarna. Verk som levandegör de många verkliga berättelserna om mod och uppoffring som är knutna till platsen:
1. ”Michael Collins” (1996)
Den här verklighetsbaserade filmen är regisserad av Neil Jordan och handlar om den irländska revolutionären Michael Collins (japp han satt i det fängelset) och hans roll i kampen för Irlands självständighet.
Flera scener utspelas på Kilmainham Gaol, framförallt de som skildrar de svåra omständigheterna som fångarna var tvungna att uthärda under britternas styre. Liam Neeson gör en imponerande prestation i huvudrollen, och ger oss en inblick i karaktärens komplexa personlighet och övertygelser. ”Michael Collins” är en känslomässigt stark och visuellt imponerande film, vars scenografi bidrar till en känsla av autenticitet.
2. ”Frihetens pris” (2006)
Ken Loach har regisserat detta gripande drama med Cillian Murphy i huvudrollen. Med knytnävar i åskådarens mage skildrar filmen det irländska inbördeskriget och de många konflikterna som följde efter landets första ansats till självständighet 1921.
Kilmainham Gaol syns i flera viktiga scener i filmen, vilket effektivt förmedlar desperationen som de involverade ställdes inför. Filmens diskbänksrealistiska ton och användning av historiska platser ger en djupare förståelse för det fruktansvärda tumultet under denna period.
3. ”I faderns namn” (1993)
Daniel Day-Lewis spelar Gerry Conlon, en man som felaktigt anklagades för en terroristattack. Filmen utforskar viktiga teman som rättvisa, familjeband och kampen mot det korrumperade systemet. Den visar på de psykologiska och känslomässiga effekterna av oskyldiga människors lidande på grund av maktmissbruk.
Kilmainham Gaol är mer än bara en fysisk plats i ”In the Name of the Father”; den fungerar dessutom som en metafor för kampen mot orättvisa och är en påminnelse om de mänskliga tragedier som kan följa systemets brister.
4. ”The Last of the High Kings” (1996)
Filmen (med bland andra Jared Leto och Christina Ricci i några av rollerna) handlar om en grupp tonåringar i Dublin under 1970-talet som navigerar livets utmaningar medan de drömmer om framtiden. Även om filmen inte utspelas i fängelset, används dess ikoniska struktur för att i bakgrunden förstärka de än historiska kontexten om Irlands identitet som speglar unga människors motsägelsefulla sökande efter både sammanhang och frihet.
Genom att inkludera Kilmainham Gaol i berättelsen hjälper den till att koppla samman de personliga berättelserna med en större historisk kontext, vilket ger en djupare dimension till filmen och karaktärernas utveckling.
5. ”Fällan” (1973)
Denna spionfilm utspelas under kalla kriget och handlar om en hemlig agent, spelad av Paul Newman, som är involverad i en komplex operation för att infiltrera och avslöja en internationell spionkonspiration. Filmen regisserades av John Huston och kombinerar element av spänning och mysterium och bjuder på en nagelbitande resa genom intriger och förräderi i den kalla krigets värld.
Kilmainham Gaol representerar i filmen en plats för konspiration och förräderi, och dess mörka instängda miljöer symboliserar karaktärernas inre och yttre konflikter och känsla av paranoia.
6. ”The Escapist” (2008)
Detta är ett prison break-drama som utspelas i ett fängelse med Brian Cox och Joseph Fiennes i huvudrollerna. Frank avtjänar ett livstidsstraff i ett brittiskt fängelse (här gestaltat av Kilmainham Gaol). Han har under flera år planerat en rymning från anstalten för att kunna återförenas med sin familj. Filmen utforskar teman som vänskap, överlevnad och den mycket mänskliga längtan efter att vara fri.
Kilmainham Gaol, med sina karakteristiska trånga celler och den dystra arkitektur, förstärker känslan av isolering och desperation som fångarna upplever.
7. ”Den vilda biljakten” (”The Italian Job”, 1969)
Detta är en klassisk brittisk heist-komedi regisserad av Peter Collins. som handlar om en skicklig tjuv vid namn Charlie Croker, spelad av Michael Caine. Han sitter tidigt i filmen i fängelse där han börjar planera en storslagen kupp i Italien. Detta är en mycket fartfylld tack vare sina spännande biljakter och många humoristiska inslag, samt det minnesvärda slutet som lämnar publiken med en känsla av ovisshet.
Även om Kilmainham Gaol inte är en central plats i ”The Italian Job,” så bidrar fängelset med sin karakteristiska arkitektur och historiska känsla till filmens visuella stil. Scenerna innanför murarna etablerar också karaktärernas strategier och relationer, kring hur de arbetar tillsammans för att uppnå sina mål.
8. ”Greven av Monte Cristo” (2002)
Filmen spelades delvis in i Kilmainham Gaol, som användes för att återskapa de miljöer som beskrivs i Alexandre Dumas klassiska roman.
Kilmainham Gaol skapar en autentisk känsla till den mörka tidsepoken och de ofta brutala omständigheterna som skildras i berättelsen.
Se filmerna, och om ni har möjlighet åk till Dublin och besök Kilmainham Gaol. En tur dit är mer än bara en historielektion; det är också en chans att förstå det nationella arv som vid sidan av Guinness fortfarande genomsyrar den irländska kulturen.