”Fröken Frimans krig”, SVT:s dramaserie om den tidiga svenska kvinnorörelsen, gjorde omedelbar succé vid premiären 2013. Sedan dess har den hunnit bli en omtyckt julhelgstradition för de nära 1,6 miljoner som har tittat på de tre säsonger som hittills har sänts.
Och så hade det gärna fått fortsätta, om Sissela Kyle fick bestämma. Skådespelerskan, som har charmat publiken i rollen som huvudpersonen Dagmar Friman, har tidigare uttryckt en önskan om att handlingen, som börjar 1905, skulle få fortlöpa till 1921, då kvinnlig rösträtt till slut infördes i Sverige.
Istället avrundas den nu redan år 1908, ett år innan storstrejken. Arbetslösheten är skyhög och de arbetare som har ett jobb att gå till sliter under usla villkor. Och värst är det såklart för kvinnorna. Den nya karaktären Margit, fint spelad av teaterstjärnskottet Electra Hallman, utför ”icke-kvalificerat” arbete på en konservfabrik. Hon och de andra fabriksarbeterskorna jobbar under än värre förhållanden än sina manliga kollegor, men har få möjligheter att försöka förändra sin situation.
Och så hade det gärna fått fortsätta, om Sissela Kyle fick bestämma. Skådespelerskan, som har charmat publiken i rollen som huvudpersonen Dagmar Friman, har tidigare uttryckt en önskan om att handlingen, som börjar 1905, skulle få fortlöpa till 1921, då kvinnlig rösträtt till slut infördes i Sverige.
Istället avrundas den nu redan år 1908, ett år innan storstrejken. Arbetslösheten är skyhög och de arbetare som har ett jobb att gå till sliter under usla villkor. Och värst är det såklart för kvinnorna. Den nya karaktären Margit, fint spelad av teaterstjärnskottet Electra Hallman, utför ”icke-kvalificerat” arbete på en konservfabrik. Hon och de andra fabriksarbeterskorna jobbar under än värre förhållanden än sina manliga kollegor, men har få möjligheter att försöka förändra sin situation.
Lågkonjunkturen märks inte lika tydligt på fröken Frimans affärsverksamhet, men ändå gnager det i Sofia Ledarps Kinna Bohman. Arbetarflickan som utbildade sig till ekonom och blev VD för Svenska hem uttrycker sympati för folkets växande missnöje. Hon vill nåt mer än att ”sälja mat till överklassen”. Hennes dröm om ett nytt samhälle, där alla är lika mycket värda oavsett klass eller kön, får henne att bli allt mer involverad i den socialistiska rörelsen.
Efter att Kinna i samband med ett affärsmöte på konservfabriken håller ett passionerat tal för de kvinnliga arbetarna och uppmuntrar dem att organisera sig försöker de att ansluta sig till den manliga fackföreningen, men får nobben. Trots att de själva förväntas sympatistrejka utan ersättning när männen tågar ut ur fabriken. Det är en sorglig skildring av hur kvinnorna har blivit förbisedda inom arbetarrörelsen. Och om hur arbetare förbisetts inom kvinnorörelsen.
Efter att Kinna i samband med ett affärsmöte på konservfabriken håller ett passionerat tal för de kvinnliga arbetarna och uppmuntrar dem att organisera sig försöker de att ansluta sig till den manliga fackföreningen, men får nobben. Trots att de själva förväntas sympatistrejka utan ersättning när männen tågar ut ur fabriken. Det är en sorglig skildring av hur kvinnorna har blivit förbisedda inom arbetarrörelsen. Och om hur arbetare förbisetts inom kvinnorörelsen.
Även om manusförfattaren Pernilla Oljelund har gjort sitt för att få in kvinnor från de nedre klasserna i sin fiktiva berättelse om Svenska hem – bland annat under fjolårets säsong, som berättade om kvinnor fångade i prostitution – har de flesta av karaktärerna i ”Fröken Frimans krig” tillhört den liberala borgerligheten. Det är inte särskilt konstigt, för det är så den historiska verkligheten såg ut. Det var överklassens och den övre medelklassens kvinnor som hade bäst möjlighet att höja sina röster och agera för att kräva förändring. Dagmar själv är löst baserad på Svenska hems grundare Anna Whitlock, född i ett privilegierat hem som dotter till en grosshandlare och till en tidig förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen, Sophie Whitlock.
I den fjärde säsongen håller hon länge sitt avstånd till Kinna och hennes krav på förbättrade villkor för fabrikens kvinnor. Hon har lovat sin bror att Svenska hem inte ska engagera sig i arbetarfrågor. Ett löfte hon såklart bryter till slut. Är det något vi har lärt oss av tidigare säsonger så är det väl att fröken Frimans kärva envishet, outtröttliga optimism och idealistiska övertygelse inte låter henne vila ifrån någon strid?
Tyvärr blir hennes kamp för arbetarkvinnorna väl grund. Det är egentligen inte så mycket till krig hon för, den här gången. Det har blivit dags att dra ihop säcken, och fort ska det gå. Istället för att låta den större berättelsen få en tillfredsställande upplösning i en av kvinnorörelsens viktigaste segrar, läggs fokus på karaktärernas personliga öden som snabbt ska få ett lyckligt ”snipp, snapp, slut” i det tredje avslutet. Och den där scenen som Kyle såg framför sig, i vilken Dagmar äntligen skulle få gå och lägga sin röst, den får vi aldrig se. Åtminstone inte i serieformat.
I den fjärde säsongen håller hon länge sitt avstånd till Kinna och hennes krav på förbättrade villkor för fabrikens kvinnor. Hon har lovat sin bror att Svenska hem inte ska engagera sig i arbetarfrågor. Ett löfte hon såklart bryter till slut. Är det något vi har lärt oss av tidigare säsonger så är det väl att fröken Frimans kärva envishet, outtröttliga optimism och idealistiska övertygelse inte låter henne vila ifrån någon strid?
Tyvärr blir hennes kamp för arbetarkvinnorna väl grund. Det är egentligen inte så mycket till krig hon för, den här gången. Det har blivit dags att dra ihop säcken, och fort ska det gå. Istället för att låta den större berättelsen få en tillfredsställande upplösning i en av kvinnorörelsens viktigaste segrar, läggs fokus på karaktärernas personliga öden som snabbt ska få ett lyckligt ”snipp, snapp, slut” i det tredje avslutet. Och den där scenen som Kyle såg framför sig, i vilken Dagmar äntligen skulle få gå och lägga sin röst, den får vi aldrig se. Åtminstone inte i serieformat.
