Hallå, din bärs är inte slut! Och 9 andra filmklyschor som gör mig galen

Har du någonsin sett någon i verkliga livet avsluta ett viktigt samtal genom att bara lägga på luren – utan att säga hejdå? Nej, just det. Ändå händer det i varenda jäkla film.

Publicerad:

Brukar du beställa in en entrecôte för 350 kr för att sedan ta en tugga och tagga?

Jag kanske är onödigt bitter här, men jag kan inte låta bli att fortsätta störa mig på alla dessa märkliga handlingar vi gång på gång ser i dagens film och bara accepterar. Korkade beslut och märkliga handlingar som liksom inte alls speglar den verkliga världen.

För även om film givetvis bör vara fantasi och fiktion, så vill man ju ändå känna någon form av realism, för att nå fram till känslorna på riktigt.

Läs också: Vad hände sen? Här är 10 filmer som förtjänar en uppföljare

Läs också: 10 filmer ni absolut inte skall se på första dejten

Samtidigt, om jag låter mig själv tagga ner en aning, så är det ju inte bara med ilska jag väljer att poängtera detta, det är ju även med fascination och skratt som jag härmed listat några av mina favorit-klyschor.

10. Telefonsamtal utan hälsning och adjö

Hör det till vanligheten att du svarar i telefon utan att hälsa eller slänger på luren utan att ta farväl? Inte jag heller. Kanske i ren frustration någon gång, men aldrig annars. Det är ju rent logiskt att man presenterar sig eller avslutar samtalet med ett “tjena” och “farväl”. Personligen hade jag blivit orolig om ett samtal slutar abrupt på det viset eller att personen på andra sidan börjar babbla oavbrutet utan en hälsning.

9. Lämna lappar som om det är 1965

Finns det någon mänsklig gestalt som någonsin lämnat en lapp sedan smartphones kom till världen? “Hej älskling, det finns mat i kylen” eller “Jag går ut med hunden, kommer snart”.

Jag såg det senast i Sigge Eklunds debutfilm “En del av dig” och blev påmind om hur overkligt och dumt det ser ut. Att en tonåring ens skulle notera att det ligger en lapp på köksbänken, känns helt osannolikt. En lapp som i dessa situationer är superviktig att läsa. Nej, så fungerar det inte idag. Vi för all kommunikation via våra telefoner. Trist, men så ser verkligheten ut.

8. Upp med labbarna, jag kommer skjuta dig nu!

En klassisk scen i den originella skräckfilmen, när filmen protagonist äntligen står med puffran riktad mot den enda sanna fienden, redo att göra det enda rätta och få ett slut på lidande. Vad gör man då? Jo, man ropar: “Hurredudu! Nu kommer jag skjuta dig, bara så att du vet om det!” innan man avfyrar och ger galningen all tid i världen att komma undan.

7. Polisens utomjordliga teknik

CSI: New York, CSI: Miami, CSI: Trollhättan. Ja, det har producerats alldeles för många polis-draman idag så det är faktiskt omöjligt att hålla koll på. Något som alla har gemensamt är denna otroliga framtida teknik som används för att sätta dit skurkarna. Vi snackar liksom övervakningskameror med 300 gånger zoom, röntgensyn och hackers som skulle kunna ta över din smartphone på 10 sekunder och sätta dit dig för mordet på Olof Palme. Helt galet bra grejer!

Men ja, detta finns ju såklart inte i verkligheten, knappt i närheten. För då hade vi ju inte haft några som helst problem med kriminalitet idag, eller hur?

6. Telefonstrul med lönnmördare hack i häl

Hur många gånger har du som läser detta hamnat i en situation där du desperat behöver använda din telefon och denna bestämmer sig plötsligt för att ha slut på batteri eller av någon anledning tappat all form av täckning (trots att vi idag har nästintill absolut täckning landet över)?

Läs också: 18 skumma saker folk bara gör på film

Det händer inte, i alla fall inte när du står öga mot öga med en lönnmördare eller mitt uppe i flykt från ett gäng gangsters som vill mosa ditt nylle. Vi måste komma ifrån detta lata grepp och fokusera på något mer realistiskt, som att telefonen åker i backen eller blivit lämnad i bilen eller liknande.

5. Klumpeduns i den värsta tänkbara situationen

Jag är en ganska klantig person, men jag har nog aldrig snubblat på en gren eller halkat på en isfläck som dessa klumpedunsar oftast gör i film. Sen har jag givetvis inte blivit jagad av en psykopat heller för den delen, så igenkänningsfaktorn kanske inte är så hög.

Läs också: 9 filmklyschor som alla skräcknördar hatar

Det är dock ganska genomskinligt att en person kommer att ramla, när denna fått världens försprång ut i skogen, på flykt från en spritt språngande galning som hållit hen fången. Vi ser det hundratusentals sekunder i förväg och begraver ansiktet i näven varje gång det sker.

4. Skurkar med fruktansvärd precision

Jag skrattade högt åt när “Family Guy” gör narr av detta fenomen (ni måste se det). För om det är något dessa filmskurkar inte kan eller bör göra, så är det att hantera ett vapen. Jag menar, vem har rekryterat dessa sopor? Har man ingen som helst form av övning innan man slänger en kpist i nävarna på dessa galningar? Spelar ingen roll om det är 50 st mot en ensam hjälte, alla skott hamnar på villovägar. 

3. Det typiska “övernatta i stugan-gänget”

Att vi fortfarande till denna dag prompt måste samla dessa stereotypiska karaktärer i diverse slasher, “stug-skräckisar” och liknande. Ni vet hur det ser ut: Ofta en lättklädd, ganska korkad kvinna. Sportfånen som har muskler, ser bra ut, och ska agera alpha mot allt och alla. Nörden eller haschtomten som mest flummar runt  och är på plats av väldigt oklara anledningar. Sen såklart den smarta, nördiga personen och eventuellt ett offer (någon som är lite vardaglig och ska offras först).

Jag tror att de flesta kan hålla med om att dessa gäng faktiskt inte existerar samt att man med sitt eget “gäng”, troligtvis inte hade agerat som dessa stereotyper oftast gör.

2. Klipper håret för att förmedla trauma

Titta, nu klipper jag av mig håret eller färgar det i en galen färg, bara för att visa hur tufft jag haft det och att jag nu är en ny människa. Snark, säger jag! Väldigt, väldigt slappt filmgrepp och det finns givetvis tusen andra vägar att gå här. Använd intressanta handlingar istället som påtalar någon form av utveckling i karaktärsresan. Skulle jag plötsligt färga mitt hår rött eller renraka skallen skulle det snarare handla om en kris.

1. Hallå, din bärs är inte slut!

Som matälskare gör det ont i själen att bevittna det otroliga svinnet vi genomlider i var och varannan film eller serie idag.

Mat- och dryck har en otrolig kraft i film, vilket vi sett tydliga bevis på i filmer såsom “Inglourious Basterds”, där Hans Landa godtyckligt trycker i sig en äppelstrudel som om det är det godaste som finns på jorden, mitt framför ögonen på den vettskrämda Shosanna som hellre vill kräkas av situationen. Eller när Denethor i “Sagan om konungens återkomst” äcklar sig med tomat och kyckling i mun, medan hans arméer blir slaktade av orcher i samma ögonblick. 

Stark symbolik går att finna med mat och dryck i filmmediet, men när man istället helt hänsynslöst placerar karaktärerna på exempelvis en restaurang, där maten eller bärsen knappt hunnit nudda munnen innan personen ställer sig upp och går därifrån?! Och vi bara accepterar det.

Varför finns det ens med i scenen? Om det inte finns någon underliggande symbolik eller anledning som driver narrativet framåt, så är det i mina ögon värdelöst. Kan de inte ses över en cigg istället eller på en promenad, vad vet jag.

Läs också: Hollywood-stjärnorna synar filmvärldens största klyschor

Läs också: 10 märkliga filmklyschor som vägrar att dö

Läs också: 8 uttjatade klyschor i romantiska filmer

Läs mera