Fans av Harry Potter har mycket att se fram emot nästa höst när ”Fantastiska vidunder och var man hittar dem" har premiär. Författaren J.K. Rowling har skrivit manus och David Yates regisserar en ny magisk del i sagan, en prequel med Newt Scamander i fokus.
Yates regisserade även de fyra sista Potter-filmerna och satte sin mörka prägel på de dramatiska sista åren på Hogwarts. Men för ”Fantastiska vidunder” hoppas man upprepa tonen från en tidigare film i serien. Producenten David Heyman tror att nya filmen har samma charm som den i Mike Newells ”Harry Potter och Den flammande bägaren”:
- Mike talade om den fjärde filmen som en indisk musikal - den här har samma slags humor. Det har romantisk komedi, knasig humor och den där väldigt mänskliga, naturliga karaktärskomiken… ”Fantastiska vidunder” är väldigt rolig, har ett stort hjärta, men det finns också ett mörker.
I veckan är det tio år sen ”Harry Potter och den flammande bägaren” hade biopremiär. I min recension noterade jag att det är ”inte längre en barnfilm”, och att Mike Newell ”lyckas tillföra sin Harry Potter-film något alldeles extra: ett aldrig tidigare skådat djup, och fina dramatiska ögonblick”.
Där David Yates fyra filmer gick i samma ton och är lite svåra att skilja åt (om än fantastiska) så förblir Mike Newells ”Den flammande bägaren” en av mina favoriter i serien: ett storskaligt äventyr som får vara moget, oväntat mörkt men ofta också lekfullt. Det låter som att ”Fantastiska vidunder” valde helt rätt kapitel att inspireras av.
”Fantastiska vidunder och var man hittar dem” följer magi-zoologen Newt Scamander i New York på 1920-talet, dit han kommit för att söka rätt på unika förtrollade djur. Hur det går får vi se på bio 18 november 2016.
