En årets mest gripande scener på svensk tv, måste bara vara den i slutet av det fjärde avsnittet av "Vår tid är nu". Hedda Stiernstedts karaktär, Nina Löwander, har under avsnittets gång redan innan åkt en emotionell bergochdalbana.
Hon har överlevt, men samtidigt både förlorat sitt ofödda barn och möjligheten att någonsin få några fler. Hoppet om att få skapa ett nytt liv och en perfekt familj, tillsammans med Calle, dog i samma stund som hon möttes av beskedet.
Den första säsongens porträtt resulterade i en Kristallen-vinst - och efter veckans avsnitt kan det mycket väl bli en till.
Inledningen på den andra säsongen har bjudit på en avsevärt starkare och lyckligare Nina än vi varit vana vid att se, i alla fall jämfört med den andra halvan av den första säsongen. Upplever du det också så?
- Ja, Nina lägger på något sätt alla sina förhoppningar vid tanken på det här nya barnet - där hon ska få "göra om" och "göra rätt". Hon upplever att hon har misslyckats med moderskapet för sitt första barn, men att det här är hennes andra chans. Hon ska tillsammans med Calle kunna visa för sig själv att hon verkligen kan vara en "bra" mamma.
Sedan förlorar hon barnet - och nästan sitt eget liv på kuppen. För att av doktorn få veta att om hon någonsin försöker bli gravid igen, finns det stor risk att varken hon eller barnet överlever en gång till.
- Precis. Där försvinner alla hennes förhoppningar om att få göra om allt, på rätt sätt, tillsammans med Calle. När det sedan inte går... inser hon lyckligtvis att det kanske inte är helt för sent att försonas med sin dotter, som hon faktiskt redan har.
En liten stund efter att hon fick beskedet, och blev ombedd att gå omkring på avdelningen, var jag orolig att hon skulle kasta sig ut genom ett fönster igen. De såg nästan lika stora ut som paniken i hennes ögon. Innan sjuksköterskan lyckades lugna henne...
- Haha, ja det var oroväckande stora fönster där inne! Det blir verkligen en stor insikt för henne, [samtalet med sjuksköterskan på avdelningen] att hon måste ta tillvara på det hon faktiskt har. Calle och sin dotter. Vilket vi får se ett första steg mot, genom telefonsamtalet med dottern i slutet av avsnittet.
Telefonsamtalet avslutas sedan i en skör kram med Calle, efter att två snabba blickar mötte varandra - som båda lyckades berätta och förmedla starkare känslor än många andra serier bara kan drömma om, under en hel säsong.
"Vår tid är nu" fortsätter onekligen att leverera. På måndag släpps nästa avsnitt och då får vi se om den lilla strimma ljus vi lämnas med i slutet av detta, kan lyckas växa sig starkare!
Läs också: Hedda Stiernstedt är Sveriges starkast lysande nya skådespelarstjärna
Vad tyckte du om Ninas och Calles emotionella resa under det fjärde avsnittet? Kommentera gärna nedan!
