De senaste sju åren har superhjältegenren exploderat och i stort sett samtliga av de mest populära superhjältarna har någon gång de senaste åren dragit på sig långkalsongerna på vita duken. Med storfilmer som "Avengers: Age of Ultron", "Batman v Superman: Dawn of Justice" och ett kontinuerligt releasedatum av superhjältefilmer till åtminstone 2020 verkar det som att superhjältarna är här för att stanna.
Jag vill dock vrida tillbaka klockan till 1982 då superhjältarna knappt var värda ett ruttet lingon för att prata om den kanske viktigaste superhjältefilmen någonsin... "Swamp Thing". Innan ni sätter kaffet i halsen och börjar skriva arga kommentarer så vill jag först poängtera att jag inte tycker att "The Swamp Thing" är någon bra film, men det är inte det som gör den till en viktig film inom genren.
Året är alltså 1982 och Wes Craven (ja, den Wes Craven) får i uppdrag att återuppväcka en av DC:s mindre populära karaktärer på vita duken. Historien är relativt simpel: vetenskapsmannen Alec Holland jobbar med en formel som ska kunna förvandla öken till skogslandskap. När en kriminell organisation spränger Hollands labb efter att försökt stjäla formeln kastar sig den döende Holland, täckt av en kemisk vätska grundad på hans egen formel, ner i träsket för att undkomma lågorna. Där förhandlas han till Swamp Thing, träskets beskyddare.
"Swamp Thing" fick generellt bra kritik bland annat av filmnestorn Roger Ebert som gav den tre tummar av fyra. Trots detta blev inte "Swamp Thing" den ekonomiska succé som man hade hoppats på. Men ur filmatiseringen såddes istället ett frö som skulle leda genren dit den är idag. Trots att man inte tjänat några större pengar på filmen var DC övertygade om att man genom den skulle kunna dra in pengar på att återuppväcka "Swamp Thing" som serietidning. Valet föll på en relativt okänd författare vid namn Alan Moore. Serien blev en succé med sina mörkare historier och ledde till att Moore fick möjlighet att skapa andra verk som "Watchmen" och "Batman: The Killing Joke". Succén med "Swamp Thing" banade även väg för andra serieskapare som Neil Gaiman ("Sandman") och Frank Miller ("The Dark Knight Returns", "Sin City").
Idag anses dessa verk som några av de bästa serietidningarna någonsin men då visade det också att serietidningar inte bara behövde vara riktade mot barn och att det gick att applicera mörkare och vuxnare teman i superhjältevärlden. "The Dark Knight Returns" kom senare att påverka hur Tim Burton valde att regissera filmatiseringarna av "Batman" och "Batman Returns", som i sin tur la grunden till de superhjältefilmer vi ser på bio idag.
Så innan ni sätter er i biosalongerna för att njuta av årets superhjältefilmer "Avengers: Age of Ultron", "Ant-Man" och "The Fantastic Four", sätt er ner och spana in "Swamp Thing". Den kanske inte är världens bästa film men utan den hade vi förmodligen inte haft några superhjältefilmer att gå på i sommar, och det kräver respekt!
Daniel Ekholm
