Dagen är äntligen kommen. Efter närmare åtta års plågsam väntan har det blivit dags för “Cyberpunk 2077” att släppas lös på marknaden. Hur många är det egentligen som har ringt och sjukanmält sig, tagit ut föräldraledighet eller rent av använt sig av några hårt förvärvade semesterdagar för att kunna lira “Cyberpunk 2077” idag? Jag sitter inte på något svar kring hur många det kan tänkas röra sig om, men nog måste det väl vara ett gäng?
För några dagar sedan publicerades de första recensionerna av “Cyberpunk 2077”, och spelet har (som förväntat) överösts med hyllningar och fina betyg. På Metacritic har “Cyberpunk 2077” just nu ett snittbetyg på 91 av 100. Inte illa pinkat.
Dessvärre är det några som har påpekat i sina recensioner att spelet är ruggigt buggigt, vilket känns sisådär. Studion bakom spelet har ju trots allt skjutit på releasedatumet flera gånger, och i samma veva har dom försäkrat sin publik gång på gång om att dom inte kommer att nöja sig förrän spelet är perfekt. Först sattes ett datum i april, sedan i september, sedan november och så slutligen sattes den 10:e december som releasedatum.
Och nej, åtta månaders försening är ingen skandal i spelvärlden. Vi alla vet att spel till och från drabbas av förseningar. Dock tycker jag att ett flertal förseningar med några ynka månader åt gången är betydligt mer irriterande och oseriöst än en längre framflyttning. Självklart förstår jag och alla andra att teamet på CD Projekt Red har haft en enorm press på sig, och att målet hela tiden har varit att släppa spelet under år 2020, men saker och ting hade helt klart kunnat skötas bättre.
Med det sagt är jag ändå övertygad om att “Cyberpunk 2077” kommer att bjuda på en fantastisk spelupplevelse. Jag vet ju redan vilka enastående kreatörer det är som har dragit i spakarna under hela skapandeprocessen. Av alla spel som finns ute på marknaden idag är “The Witcher 3: Wild Hunt” ett av de bästa (kanske rent av det bästa) spel som jag någonsin har spelat. Jag vet redan vad CD Projekt Red är kapabla till. Mina förväntningar på “Cyberpunk 2077” har därför alltid varit, och är fortfarande skyhöga (på både gott och ont).
Själv fick jag min kod igår (onsdag) och har därför inte hunnit utforska Night City i allt för många timmar ännu. Jag tar mig an “Cyberpunk 2077” på Playstation 5, och jag måste ändå påpeka att jag personligen inte har drabbats särskilt mycket av buggar. Det har absolut förekommit, men det känns inte som att det har varit ens i närheten lika illa som för dem som spelade på PC. Jag måste nöta "Cyberpunk 2077" ett antal timmar till för att kunna skriva en fullständig recension, även om jag redan nu har hunnit utforska spelet en del.
Det tog inte många minuter förrän jag hade förälskat mig i staden Night City. Med dess unika invånare, spexiga cyberteknik, actionspäckade eldstrider, neonljus och coola frisyrer. Det verkar alltid finnas något att roa sig med i staden som aldrig sover, och den är fantastiskt fint uppbyggd. Night City känns verkligen som framtidens stad, och den döljer ofantligt många skrymslem och vrår att utforska. Night City är också ett hem för korrupta megaföretag, gäng och andra otrevliga typer som du (eller "V" som du faktiskt heter i detta spel) kommer behöva tampas med.
Eftersom din karaktär består till stor del av plåt och skruv, finns det stora möjligheter för att uppgradera och förbättra den på flera olika vis. Dina ögon kan till exempel få förmågan att scanna fiender, hacka datorer och övervakningskameror. Även dina high tech-vapen kan uppgraderas så att du exempelvis kan skjuta och genomborra dina fiender med skruvande kulor, utan att ens behöver sikta på dem. Möjligheterna känns näst intill oändliga, och jag känner direkt att jag kommer vilja anstränga mig för att förbättra min karaktär så mycket som möjligt.
Spelet är ett tvättäkta RPG-spel där interaktionen med andra karaktärer är A och O. Du ska inte bara genomföra uppdrag, du måste också ta ställning kring vem du ska hålla om ryggen, och varför. Dina val kommer att påverka utgången, och därför tycker jag att det är det väldigt roligt att lägga lite extra tid på att lära känna stadens invånare, för att därefter besluta mig för vilken typ av karaktär jag i slutändan vill vara.
“Cyberpunk 2077” är ett sådant spel som får tiden att rinna iväg. Jag tror att jag bara har suttit och spelat i 30 minuter, när jag egentligen har suttit som förtrollad i flera timmar. Än så länge trivs jag som fisken i vatten i Night City, och jag tror och hoppas verkligen att den känslan kommer att hålla i sig.
En fullständig recension av “Cyberpunk 2077” kommer att dyka upp i början av nästa vecka.
Beställ spelet här:
Kommer du att spela "Cyberpunk 2077" idag?
