Izabella Scorupco: "Jag har aldrig varit så förälskad i en karaktär"

"Hidden - Förstfödd" är något så unikt som en övernaturlig fantasysaga som utspelar sig i dagens Stockholm. Mitt ibland oss finns människor med superkrafter, och en av dem är Jonas (August Wittgenstein) som upptäcker sina efter att ha överlevt en svår olycka på jobbet. Hans vägar korsas med Viveca Eldh, före detta polis och boxare, som undersöker en serie mord på stadens hemlösa.

 

Eldh spelas av Izabella Scorupco som lockades hem från Los Angeles av en ovanlig och fascinerande rollfigur. Vi träffade henne i ett kyligt Gamla stan, under inspelningen av utomhusscener i april förra året.

- Jag tillhör en community av dolda människor. Vi besitter övernaturliga krafter fast vi ser ut som vanliga människor, berättade Scorupco för MovieZine.

- Min karaktär är egentligen runt 80 år, men jag åldrades inte efter att ha fyllt 45 år, då jag gick igenom en stor kris. Jag förlorade min dotter. Och under den krisen förstod jag att jag hade en kraft som jag inte visste om att jag hade i mig. Att jag var en del av de så kallade ”Dolda”.

- Alla de här dolda karaktärerna tillhör samfundet och jag är den som ser till att ta hand om de orättvist behandlade. Jag har en bakgrund som polis och före detta boxare, så jag är väldigt stark, och kan bli miljoner gånger starkare så fort jag. Alla de här dolda karaktärerna får energi av olika saker, för mig är det el.

Att spela in fantasy har öppnat upp en ny värld för Izabella, som medger att hon sällan tittar på övernaturliga filmer eller serier.

- För mig är det här en ny upplevelse. Det har inte varit min genre riktigt. Men för inte så längesen började jag titta på ”Stranger Things” och blev helt såld. Jag tittade på serien på två dagar. Jag har aldrig haft den upplevelse, där man tillåter sig att dras med i en overklig värld. Som den Viveka möter. Det är en trend, tror jag.

 

 

Detta är kanske första gången vi ser fantasy på svenska. Kommer det gå hem hos publiken?

- Jag kan inte tänka mig annat. Vi alla i Stockholm, alla mina vänner tittar på samma serier som jag tittar på där jag bor i Los Angeles. Man är intresserade av samma typ av tv-serier. Serier slår ju så mycket högre nu än film, tror jag. Det verkar och känns som att vi är den största trenden just nu, att man drömmer sig iväg till den typen av berättelser.

Izabella Scorupco hoppas ändå att tittarna kan identifiera sig med vad de ser i ”Hidden - Förstfödd”:

- Våra karaktärer är människor som finns bland oss. Vilket jag tycker är så fascinerande. Vi ser ut som vem som helst ute på stan. Utan att någon vet om vilken typ av bakgrund vi har, vad vi varit med om, vilka trauman vi bär på som gör att vi blivit del av de ”Dolda”.

- Det känns fånigt att säga det, men jag har aldrig varit så förälskad i en karaktär som jag är i Viveka Eldh. Hon står för mycket av det som jag tycker ofta saknas, speciellt i vår värld där vi lever, liksom… så övermättade av sociala medier, vi har ingen kommunikation med varandra som för tjugo år sen. Allting går för fort. Min karaktär har så otroligt mycket empati för de svaga och utsatta. Hennes största uppgift är att se till att alla hemlösa har någonstans att bo.

 

 

Inom samfundet finns en hierarki, berättar Scorupco, där de som är längst ner är ofta hemlösa. Det har fått henne att tänka till kring människorna hon möter på stan.

- Jag har fascinerats så mycket av helt nya tankar som kommit till mig, efter att ha läst boken. Att det finns så många människor bland oss som vi bara går förbi. Vi går förbi hemlösa människor på gatan. Ibland blir man rädd, man vet inte riktigt deras mentala tillstånd. Men det är så många som har varit en del av oss.

 

- Jag tänker mig för så mycket mer nu än innan, när jag går förbi dem som ligger ned på gatan, att det här är en person som kanske varit med om ett enda trauma i livet. Något som drog honom över kanten. Det är egentligen det enda som faktiskt kanske behövs, för att man ska förlora förståndet och hamna i en sådan situation, där man inte kan komma tillbaka till livet.

- Hur många hade vi kunnat hjälpa om man bara börjar kommunicera med folk? Den här historien handlar just om de utsatta, om de som hamnat mellan stolarna någonstans och fallit ned, och inte fått stöd för att kunna ta sig upp. Det tycker jag är så fascinerande med vår berättelse, att vi verkligen slår ett slag för den här gruppen av människor som aldrig får höras. För att man är rädd för dem. Min karaktär tar tag i dem som är lägst ner på samhället.